I september 2021 frågades Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad ut i riksdagens finansutskott. Så här sa han: “En effekt av den låga räntan och de ökade tillgångspriserna är att de inneburit betydande omfördelningseffekter. De med lån har gynnats av lägre räntor och banksparare har missgynnats. Hushåll som äger bostaden eller aktier har gynnats i förhållande till dem som inte har några tillgångar.”
Vad menade Hans Lindblad? Jo, det han säger är att när Riksbanken sänker räntan är det samma sak som att föra över pengar mellan olika grupper av befolkningen. Från dem som inte äger till dem som äger. Alltså ta från de fattiga och ge till de rika.
Att omfördela rikedomar brukar annars vara politikernas jobb. Så när Riksbanken har strösslat miljarder bland människor med pengar, så vad har då de folkvalda gjort? Samma sak på ett annat sätt…
Sverige… har tagit bort förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt, fastighetsskatt…
Säg att du har blivit miljardär på att driva friskolor, finansierade med skattemedel – Sverige är det enda land där det är möjligt. Du har ett hus i Djursholm för 100 miljoner kronor. För det betalade du förra året en fastighetsavgift på 8 800 kronor om året, lika mycket som för ett radhus i Borås.
Ju större hus desto lägre skatt i procent. Har du lån på hus så finns generösa ränteavdrag. Nyligen trillade det in elstöd och dessutom finns RUT- och ROT-avdrag så att det blir billigare att ta in hjälp med städning, trädgård och barnpassning…
Det finns några som förstår det här bättre än de flesta. De som har varit med om att skapa det här systemet: Göran Persson, Per Nuder, Björn Rosengren, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt.
Om man ska nämna några nyckelpersoner i utformandet av den ekonomiska politiken i Sverige de senaste decennierna är de namn som är svåra att komma runt. Idag är den fattigaste i det här gänget god för omkring 50 miljoner kronor. Därmed kvalificerar de sig med god marginal in bland den rikaste procenten människor i Sverige.
Hur har de blivit rika? När de tillträdde posten som förtroendevald så fick de precis som i andra jobb arbetsredskap: mobiltelefon, dator, men också kunskaper och kontakter. Man skulle kunna kalla det förtroendekapital. När förtroendeuppdraget är över måste politikerna ställa sig själv en fråga, tillhör det här kapitalet mig eller tillhör det dem som gav mig det här uppdraget?
—Andreas Cervenka, sommarprat i Sveriges Radio, 27 juni 2023