Jag har tidigare skrivit om brännvinskungen Lars Olsson Smith (känd som L.O. Smith). Det är ett inlägg i eFOLKET med rubriken ”Minnesmärke efter Arbetarnes Ring i Eskilstuna och Brännvinskungen”. (se lästips)
Nu har jag kommit över ett antal nummer av tidskriften ”Svensk arbetarrörelse under hundra år”, med Ture Nerman som huvudredaktör och textförfattare. Nummer 4 av denna tidskrift handlar om brännvinskungen L.O. Smith. Jag skriver ner texten eftersom den förmodligen inte går att läsa från bifogade foto av tidningsuppslaget:
”Den äldre liberala arbetarrörelsens strävan till ekonomisk självhjälp genom konsumentkooperationen upplevde i början på 1880-talet en kort pånyttfödelse, förbunden med brännvinskungen L.O. Smiths namn.
Smith, som ägde brännvinsfabriken på Reymersholme i Stockholm, sökte konkurrera ner Stockholms utskänkningsbolag genom att gratis forsla sina kunder till och från sin fabrik i små båtar. Han hade också god framgång, ända till 25 000 personer lär ha handlat på en enda dag. Han sökte nu i sina brännvinspolitiska intressen få stöd av Stockholms arbetare genom att kombinera brännvinsstriden med konsumentkooperationen, som fick namnet Ringrörelsen.
Våren 1883 bildades på Smiths initiativ en rad föreningar ”Avsky krogarna!” för bojkott mot utskänkningsbolaget. Samtidigt diskuterades hur arbetarna skulle kunna ordna gemensamma inköp av billiga livsmedel. I juni hade man igång en ny organisation, Arbetarnes Ring, vars program läses på nästa sida.
I oktober lyckades Smith få sin väsentligen av fackföreningsmän bestående styrelse för Arbetarnes Ring med på ett uttalande att avstå från allt politiskt arbete, vilket gladde honom så att han dagen efter gick upp på Slottet och delgav kung Oscar det goda resultatet. Smith bildade också Arbetarringens Bank. Den stort anlagda ring-rörelsen gick dock snart omkull.
Smith uppger i sina memoarer, att hans ”ringar” skulle bli ”en motvikt mot den socialistiska propagandan, och skräddaren palm blev regelbundet utkörd”, när han sökte komma med på mötena. Palm å sin sida var inte fiende till brännvinets förbilligande, men han såg i ring-rörelsen, som drog arbetarna bort från politiken, en ”stor humbug och skandal” och bekämpade i föredrag och i de fem nummer av Folkviljan han förmådde ge ut sommaren 1883.
Smiths fiasko blev en hälsosam desillusion för arbetarna. ”Ring-rörelsen kom att beteckna en vändpunkt i vår sociala historia. Dess sammanbrott gjorde upp den första stora räkningen med de självhjälpsdoktriner och harmoniteser, vilka arbetarklassen dittills under borgerlig ledning ägnat sin dyrkan. Ett nytt skede i den sociala utvecklingen förebådades, den sociala kampens.” (Lindgren: Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige)”.
L.O. Smiths ”Program för Arbetarnes Ring” är suddigt, smått och svårläst. Jag ska försöka tolka vad som står där:
”Arbetarnas frigörelse från den oskäliga beskattningen till de monopoliserade försäljningsbolagen är sålunda ett af de mål, hvartill jag anser att den nuvarande arbetarrörelsen bör syfta, och jag har här ofvan angifvit sättet, på hvilket detta mål skall kunna ernås.
Öfvriga syften för denna arbetarrörelse äro:
Dels att bereda arbetarne lättare tillfällen till arbetsförtjenst.
Dels att åstadkomma billigare lefnadskostnader för arbetarne.
Dels att förmå dem till att göra besparingar genom dessa tillvaratagande och fruktbargörande på bästa sätt
Dels att bereda arbetarne tillfällen att på billigaste sätt förskaffa sig behöfvliga kunskaper och bildning
Dels att ånyo framkalla husflit
Dels ock att arbetarringar om tillsammans 1 000 personer bilda valkretsar och välja ett ombud hvardera till en arbetarriksdag, som hvarje år den 10 Januari sammanträder i hufvudstaden för att till Regering och Riksdag liksom i England göra de framställningar i lagstiftningsväg som de orepresenterade arbetarne anse nödvändiga för sin utveckling och framtid.
L.O. Smiths program för arbetarringarna i ”Öppet bref”.
Notera att denne borgerlige, liberala (?) L.O. Smith inte förespråkar rösträtt för arbetarna. Det här var ju på den tiden vi hade begränsad rösträtt. Endast män med hög inkomst och förmögenhet var röstberättigade.
Vad han föreslår är att arbetarna ska bilda en egen ”riksdag” som ska ta fram förslag på nödvändiga förändringar som man sedan ska framföra till ”Riksdag och Regering”
I arbetarrörelsen begynnelse gick man hand i hand med nykterhetsrörelsen. Superiet var då ett stort problem. Det var inte ovanligt att den magra lönen till stor del var ”bortsupen” och att övriga i familjen fick lida nöd för detta
Idag är frågan om superiet inte på ”dagordningen” på samma sätt.
Minnesmärket över Arbetarnes Ring i Eskilstuna, som restes 17 augusti 1884, står kvar på sin plats i ekhagen invid en stor ek i Skjulsta i Eskilstuna. Jag vet inte vem som ”äger” detta minnesmärke och ansvarar för det. Kan det vara kommunen? Det skulle vara intressant med en informationstavla som kortfattat berättar vad det är för märke och varför det står där. Onekligen en intressant historia som borde spridas till fler.
Lästips:
Minnesmärke efter Arbetarnes Ring i Eskilstuna och Brännvinskungen – eFOLKET. 25 november 2019
Rolf Waltersson
