Bin, humlor och många andra insekter är viktiga också för människan. Bland annat som pollinatörer.
Utan dessa pollinatörer blir det betydligt mindre skördar av till exempel frukt och bär. Cirka var tredje tugga vi äter och runt 70 procent av antalet grödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering. En kris för bina är också en kris för vår matförsörjning.
Därför är det mycket oroande att antalet insekter minskar kraftigt. Under hösten 2017 visade en genomgång av insektslivet i Tyskland att 75 procent av landets flygande insekter försvunnit på 25 år.
Även här i Sverige ser vi att antalet insekter minskat kraftigt. Jag ser det själv här hemma i min lilla trädgård. De senaste 2-3 åren har det blivit sällsynt med bin och humlor. Jag brukar alltid ha blomkruksfat med vatten i närheten av kryddlandet där det finns rikligt med blommor som uppskattas av bin, humlor och fjärilar. Tidigare om åren satt det mängder med bin runt kanten och drack. De senaste åren har jag bara sett några enstaka bin och humlor.
Till viss del kan det finnas naturliga förklaringar till att mängden insekter varierar. Men forskare hävdar att det också beror på en kombination av skadliga bekämpningsmedel och att människan förändrar och tar bort naturliga livsmiljöer för insekter. Till exempel genom förändringar av skogs- och jordbruk och att våra stadsmiljöer helst ska vara kliniskt rensade från snår och buskar, nedfallna träd och grenar som ofta är naturliga krypin för insekter som söker skydd och där de kan lägga sina ägg.
Och alla dessa stora ytor med kortklippta gräsmattor där inte en enda maskros är välkommen, de är ungefär lika välgörande för den biologiska mångfalden som asfalt.
För att vända den här “utvecklingen” och hjälpa våra pollinerande vänner finns det en del saker vi kan göra. Till exempel att låta gräset växa, eller rättare sagt anlägga blomstrande ängsmarker. I stället för välklippta gräsmattor, kan vi anlägga ängsmarker med ett blandat inslag av blommor som täcker så stor del som möjligt av säsongen. Det ska vara växter med mycket nektar. Kryddväxter som timjan, oregano och rosmarin och blandade sommar- och höstblommor.
Man kan låta ett hörn av trädgården vara lite skräpig och ostädad. Det blir en oas för många pollinerande insekter. Kanske en och annan igelkott kan göra sig ett bo i en rishög.
Man kan också skaffa “insektshotell”. Det finns färdiga att köpa. Men man kan bygga själv. Det är både lätt och roligt. Låt fantasin flöda. Använd, kottar, halm, mossa, bark, ihåliga bambupinnar. Man kan också borra hål i varierande storlek i grenar.
Jag vill att även kommunen tar ett ansvar. Riv upp en del gräsmattor. Inte bara en liten futtig yta utan rejält stora ytor. Anlägg ängsmarker. Det kostar några kronor. Men man sparar in det i längden genom att man slipper klippa så ofta. Ängen slår man bara en eller ett par gånger per säsong. Dessutom bidrar man till den biologiska mångfalden. Men den vinsten kan inte värderas i pengar. Dessutom är en blommande äng med surrande bin och humlor trevligare än en hårt tuktad gräsmatta.
I Göteborg har man sedan några år börjat anlägga blomsterängar. Borgholm är en annan kommun där man nu gör liknande insatser. Nu är det dags även för Eskilstuna kommun att dra sitt strå till stacken i den här viktiga frågan:
Sätt även upp rejäla insektshotell!
Gör man det här också i anslutning till skolor och daghem kan dessa ängsmarker bli ett naturligt pedagogiskt studieobjekt för barn och skolungdomar där man lär sig hur saker och ting hänger ihop. Det finns exempel där förskolebarn varit med och byggt insektshotell.
Rolf Waltersson