Djurgårdsskolan, Eskilstuna. Foto Tommy Andersson

Avskaffa läxorna och minska psykiska ohälsan

Avskaffa läxorna i skolan. Det skulle minska psykisk ohälsa och eliminera konflikter mellan föräldrar och barn. Vuxna som undviker att ta med sig jobbet hem ska inte behöva se sina barn stressa och få självmordtankar, skriver skolkuratorn Lotta Halvardsson Ekdahl.

Den psykiska ohälsan växer. Allra värst drabbas de unga. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt. Rapporter från Folkhälsomyndigheten och organisationen Barnens rätt i samhället pekar på att det till stor del beror på skolstress.

Vi vet i dag hur vi ska motverka stressrelaterad ohälsa, men när det kommer till våra barn använder vi inte den kunskapen. Vi utsätter dem snarare för sådant som orsakar stress. Jag frågar mig varför.

Psykisk ohälsa och stress är inget nytt problem. Människans förmåga att tänka, visualisera och reflektera har gett vår art en särställning.

Vi har utvecklat världen genom vår tankeförmåga. Men på samma sätt som vår hjärna arbetar för oss kan den också arbeta emot oss.

Lever vi för länge under press och stress från våra tankar kan vi bli sjuka. Men det är egentligen inte stressen i sig som är problemet. Det är brist på återhämtning.

Stressforskning visar att vi klarar mycket stress om vi bara får tillräcklig återhämtning. Vi är medvetna om att vi behöver skilja på arbetet och fritid. Vi behöver ha ett socialt liv vid sidan av arbetet och vi behöver ta hand om vår hälsa. Återhämtning är en självklar del av de flesta vuxnas liv.

Men när det handlar om våra barn är det som att de inte skulle ha samma behov. Vår kunskap om inlärningspsykologi, stress och hälsa tycks plötsligt ha försvunnit.

Vi svingar med piskan och tror att det gör att de presterar bättre, motiveras mer och att deras behov av att vila och återhämtning ska jagas på flykten. Effekten blir den motsatta.

Barn lever i dag under stor press från skolan. I min roll som skolkurator möter jag dagligen elever som är svårt stressade och som lever med en rad olika besvär till följd av det.

De beskriver hur de kämpar med att få tillvaron att gå ihop. De sitter på kvällar, helger och ofta hela lov och pluggar.

Men det räcker inte. De presterar inte på topp i alla ämnen och de klandrar sig själva. De har inte fått lära sig att skilja på person och prestation.

När de inte lyckas på proven eller hunnit med alla läxor tror de att det betyder att de inte är bra nog. Många av dem mår så dåligt att de brottas med tankar på att ta sitt liv.

Jag föreläser om stress och suicidprevention. Under mina föreläsningar pratar jag om hur vi förebygger stressrelaterad ohälsa.

I min roll som skolkurator sitter jag med gråtande elever som knappt håller ihop. De förväntningar och krav de har på sig står i skarp kontrast till den kunskap som i dag finns om stress och behovet av återhämtning.

Vad är det som gör att vi tror att det som gäller för oss inte gäller för våra barn? Våra barn behöver också återhämtning för att inte bli sjuka. Vi undviker att ta med oss jobbet hem, men kräver att våra barn ska göra det varje dag.

Inte ens helger och lov är fredade. De ska ständigt prestera på topp. De får aldrig koppla av.

När rapporterna visar att unga mår dåligt undrar vi varför. Svaret ligger förstås inte bara i läxorna, men skolstressen bidrar till deras ohälsa.

Ett vanligt argument för att behålla läxor är att de behövs för att förbereda barnet för högre studier. Men forskning visar att för barn upp till årskurs fem ser man ingen eller väldigt liten effekt av att ha läxor.

Mindre barn bör inte ha samma krav på sig som högskolestudenter. När man studerar på högskolan är man vuxen och planerar själv upplägget av sina studier.

Ett annat argument är att läxorna stärker föräldrars insyn i skolan. Men flera studier och intervjuer med föräldrar visar snarare att läxor är en orsak till ständiga konflikter mellan förälder och barn.

På Norrevångsskolan i Mörrum har man bedrivit läxfri skola i sex år. Utöver att betygen höjts har man också fått positiva reaktioner från föräldrar.

När skolan blir läxfri blir den även mer jämlik, eftersom föräldrarna har olika förutsättningar för att ge sina barn läxhjälp. Rektorn menar att hon inte kräver att personalen arbetar på fritiden, och därför ser hon inte varför hon skulle begära det av eleverna.

Debatten kring psykisk ohälsa har fel fokus. Vi diskuterar ständigt bristande resurser inom psykiatrin, men det vi borde diskutera är hur vi förhindrar att människor utvecklar psykisk ohälsa. Vi borde lägga energi på att rusta våra barn för att hantera livet.

Vi borde ställa rimliga krav. Framför allt borde vi lära barnen att det viktiga är person, inte prestation.

Socialminister Lena Hallengren (S) och utbildningsminister Anna Ekström (S) ansvarar för att barn och unga ska få de förutsättningar som behövs för att lyckas i skolan och för att de ska få utvecklas som individer.

Vad tänker de göra för att kunskapen kring stress, psykisk hälsa och lärande kommer våra barn tillgodo?

Lotta Halvardsson Ekdahl, skolkurator och föreläsare inom stress.

Artikeln har tidigare varit publicerad som insändare i Dagens Nyheter. Dela på Facebook Dela på Twitter Tipsa om artikel Kommentera

 

Liknande artiklar: