Kari Parman:
Under de senaste decennierna har vi i Sverige sett en urholkning av ansvaret inom den offentliga sektorn. Detta märks särskilt tydligt genom avskaffandet av det så kallade tjänstemannaansvaret 1976, som tidigare innebar att offentliga tjänstepersoner kunde ställas till svars rättsligt om de bröt mot lagar eller förordningar i sin yrkesutövning. I dag, i en tid där politiska prioriteringar ofta krockar med lagstadgade skyldigheter, har behovet av att återinföra detta ansvar aldrig varit större.
Ett återkommande problem är hur tjänstepersoner inom exempelvis socialtjänst och skola tvingas agera i strid med lagar som socialtjänstlagen eller skollagen för att följa politiska beslut om budgetprioriteringar.
Kommunala budgetar kan pressas så hårt att grundläggande rättigheter, såsom rätten till stöd och utbildning, riskerar att åsidosättas. I dag har tjänstepersoner få möjligheter att invända mot olagliga beslut utan att riskera repressalier, såsom avskedande eller trakasserier.
Ett återinfört tjänstemannaansvar skulle ge tjänstepersoner ett verktyg för att neka utförandet av beslut som strider mot lagen – med hänvisning till både deras professionella plikt och personliga rättsliga skydd.
Att återinföra tjänstemannaansvaret skulle innebära att offentliga tjänstepersoner får ett tydligt juridiskt ansvar att följa lagen, snarare än att blint lyda politiska direktiv. Detta skulle stärka rättssäkerheten för medborgarna. Ingen ska behöva hamna i kläm mellan politikers besparingskrav och sina lagstadgade rättigheter. Om en tjänsteperson riskerar böter eller fängelse för att utföra ett olagligt beslut, skapas en stark drivkraft för att alltid agera i enlighet med lagens krav.
Ett återinfört tjänstemannaansvar skulle inte bara skydda tjänstepersonerna själva, utan även stärka förtroendet för den offentliga förvaltningen. Medborgarna skulle känna sig tryggare i vetskapen om att deras rättigheter inte kan undergrävas av kortsiktiga politiska beslut. Vidare skulle det också fungera som en kontrollmekanism för politiker, som tvingas formulera beslut som är juridiskt hållbara.
Vissa kritiker menar att ett återinfört tjänstemannaansvar skulle leda till en “räddhågsen byråkrati” där tjänstemän blir ovilliga att fatta beslut av rädsla för rättsliga konsekvenser. Men detta argument missar kärnan i frågan. Ett tydligt ansvar behöver inte skapa rädsla – det skapar snarare trygghet och klarhet i vad som gäller. Genom utbildning och vägledning kan tjänstemän ges de verktyg de behöver för att fatta lagliga och etiska beslut.
Att återinföra tjänstemannaansvaret är ett avgörande steg för att säkerställa en rättssäker offentlig förvaltning och skydda såväl tjänstemän som medborgare från konsekvenserna av olagliga beslut. Det stärker demokratin, värnar om medborgarnas rättigheter och påminner oss om vikten av att alltid sätta lagen och det offentliga uppdraget i första rummet. Det är dags att ge våra tjänstemän både ansvaret och möjligheten att göra rätt.
Kari Parman
Gnosjö
