Andi Olluri:
I GP publicerades Susanna Birgerssons text om Iran och Israel, “Regimen i Iran hatar kvinnor och judar”.(1) Texten är värd att granska närmare, dels eftersom den i format och innehåll är lik övriga texter om Iran i svenska tidningar, och dels eftersom förvrängningarna om israelisk och iransk aggression i Mellanöstern når ganska episka proportioner.
Hon inledde sin text med en standard kritik mot Irans brott. Här hade hon stått på fast mark ifall det inte vore för att hon aldrig fördömt de brott vi ansvarar för och finansierar, säg, Israels aggressionskrig mot de offer de ockuperar och “raderar från kartan” och “med våld fördriver under vapenhot”, för att citera Oxfam och 37 andra människorättsorganisationer i ännu en i svenska media orapporterad kuslig människorättsrapport som fördömer Västvärlden för att fortsätta stödja ockupationen och folkmordet i strid mot ICJ-order.(2)
Hennes fördömande har således precis lika lite integritet som när mullorna i Qom fördömer fiendens (Israels och Västs) verkliga brott, men håller tysta om sina egna.
Hon gick vidare med att förklara att Iran “hatar verkligen” USA och Israel. “Inte för att Israels existens hotar Irans existens”. “Det finns inget rationellt skäl, inte ens något ‘rationellt’ skäl. Mullorna bara hatar Israel, helt enkelt”.
Birgersson presenterade förstås inga bevis för sina påståenden, och nämnde inte ens ett ord om historiken över aggressionen mellan Israel samt USA, och Iran.
Hon hade mycket goda skäl till att inte göra det, eftersom till och med en ytlig genomgång får hennes påståenden att falla platta.
Inte ens någon med Birgerssons fantasi kunde fabricera ihop iranska sabotage inuti Tel Aviv mot Israels viktigaste industriella och militära anläggningar, konstanta iranska drönarattacker mot Yoav Gallant och IDF:s generalstab. Hon kunde inte fantisera ihop oräkneliga deklarationer från Irans utrikes- och försvarsministrar om att Iran “är redo att angripa Iran. Den iranska armén har kapaciteten att attackera länder både fjärran och nära hem” (citat av IDF:s chef Herzi Halevi mot Iran, april 2023.(3)
Hon kunde inte fantisera ihop “den största iransk-ryska militära exercisen någonsin”, som inkluderade “elektroniska angrepp, angrepp mot fiendens luftvärn, attack-koordinering” för att därmed åstadkomma en “framgångsfull attack mot” Israel med hundratals attack-jets, krigsfartyg och nästan 10 000 soldater (amerikansk-israeliska attackövningen Junpier Oak mot Iran förra året).(4)
Hon kunde inte fantisera ihop iranska lönnmords-bombardemang mot USA:s president, eller EU:s Ursula von Der Leyen mitt i Tel Aviv (Israels lönnmord mot palestinska Hamasledaren i Teheran). Det enda hon hade kunnat nämna var reaktivt självförsvar från Iran mot israeliskt territorium, det vill säga missilattackerna i april och oktober, vilka inte dödade en enda israel. Därav behovet av att skrupulöst undvika att nämna historiken – något Birgersson förstod mycket väl.
Hon fördömde att Iran lade ner pengar “på att beväpna Israels fiender”. Låt oss anta att anklagelsen stämmer fullt ut. Det finns, till min kännedom, inte något exempel i det tryckta svenska språket som förklarar varför det skulle vara moraliskt fel för Iran att skicka vapen till dem som försvarar sig mot en genocidal anfallsstat, som “begår krigsbrott och brott mot mänskligheten i form av brottet av utrotning” i Gaza, för att citera före detta FN:s högsta kommissionär för mänskliga rättigheter, Navi Pillay.(5) Eller tio FN-chefer, som beskrev Israels anfall som en “avsiktlig och målinriktad svältkampanj mot det palestinska folket som en form av genocidal våld”.(6)
Den outtalade innebörden i Birgerssons tirad är därmed tydlig: terrorister får inte störas i sina anfallskrig mot försvarslösa offer, och skulle så vara fallet – ifall någon förser dem med vapen för självförsvar – väcker det endast hysterisk ilska.
Irans stöd till Hamas och Hizbollah står i komplett kontrast till västerländskt militärt stöd till Israel, värd tiotals miljarder dollar sedan oktober 2023, och som ökat i takt med att massakrerna och terrordåden mot palestinierna och libaneserna gjort detsamma.(7)
Förutsägbart nog, väckte detta inte ett knyst från moralisten Birgersson.
Hon hävdade att Iran “aldrig kommer tillåta att Israel får existera i fred”. Återkalla att det är Israel som genomför aggressionen mot Iran, och inte tvärtom, som jag gav ett mikroskopiskt urval av ovan.
Iran har förresten gång på gång föreslagit nedrustningsförhandlingar till Israel och USA, inklusive senast av president Masoud Pezeshkian som apropå upprustning förklarade: “vi vill inte detta över huvud taget … vi är inte ute efter kärnvapen”, vilket bekräftades av CIA den 8:e oktober i år, såsom många gånger tidigare.(8)
De “borde visa att de inte är fientliga mot oss. Vi hyser ingen fientlighet mot dem”. Han föreslog till och med nedrustning av ballistiska missiler “ifall alla avväpnar sig i regionen”. Det kommer Israel, som i strid mot NPT-avtalet har en hel kärnvapenarsenal, aldrig kommer gå med på.(9)
Men inget av detta kan rapporteras av Birgersson, eftersom det hade röjt kulisserna – i den mån någon som hon ens känner till dessa fakta till att börja med.
I ett magstarkt efterapande av IDF:s klumpiga propaganda förklarade Birgersson vidare “att Israel inte bekrigar befolkningarna i Gaza eller Libanon, utan försvarar sig mot Irans terrorarméer”. Vad internationella rapporter, människorättsutredningar och juridiska dokument visar är knappast användbart för att urskulda dagliga massmord och terrorattentat mot civila i Palestina och Libanon med hjälp av västerländska skattepengar, och är därför ipso facto irrelevanta.(10)
Måhända att någon rysk “journalist” svalt sin ära och blint rapporterat Politbyråns bulletiner om att Ryssland “inte bekrigar befolkningarna i Kiev, utan försvarar sig mot NATO:s terrorarmé” när de bombar civila i Kievs förorter, också.
Hon avslutade med att varna om att “Iran vill oss illa, Iran är en fiende”. Det är endast naturligt att sådana fraser, som påminner om Kim Jong Uns nordkoreanska partipress, fyller Birgerssons halvmesyr, i brist på seriösa argument. Förutsägbart nog, skiljer sig hennes artikel knappast från de övriga vi finner i Fri pres.
Andi Olluri
1. Susanna Birgersson, “Regimen i Iran hatar kvinnor och judar”, GP, 2 oktober 2024
2. Oxfam et al., “Urgent joint statement: Northern Gaza is being erased – global leaders must act now to end Israel’s atrocities”, 15 oktober 2024.
3. Andi Olluri, “U.S.-Israeli Aggression, Yemen and the Coming War with Iran: The Fantastic Achievements of Propaganda”, Covert Action Magazine, 30 januari 2024, fotnot 15. Se även andra liknande uttalanden i texten citerade ur israelisk press.
4. David Ignatius, “The U.S.-Israel military simulation is a show of force to Iran,” The Washington Post, 26 januari, 2023.
5. Al Jazeera, “UN inquiry accuses Israel of crime of ‘extermination’ in Gaza”, 10 oktober 2024.
6. OHCHR, “UN experts declare famine has spread throughout Gaza strip”, 9 juli 2024.
7. Dave DeCamp, “Support for Israel Has Cost US Taxpayers At Least $22.76 Billion in One Year”, Antiwar, 7 oktober 2024.
8. Dan De Luce, “There is no evidence Iran has decided to rush toward building a nuclear weapon, CIA director says”, NBC News, 8 oktober 2024.
9. Nasser Karimi, “Iran’s president insists Tehran wants to negotiate over its nuclear program”, AP, 16 september 2024.
10. Se exempelvis University Network for Human Rights; International Human Rights Clinic, Boston University School of Law; International Human Rights CLinic, Cornell Law School; Centre for Human Rights, University of Pretoria; Lowenstein Human Rights Project, Yale Law School, “Genocide in Gaza: Analysis of international law and its application to Israel’s military actions since October 7, 2023”, 15 maj 2024.
