För tjugo år sedan beslutade Reinfeldt-regeringen att helt avskaffa förmögenhetsskatten. Arvsskatten hade redan slopats av den föregående socialdemokratiska regeringen. Få kunde då förutspå hur snabbt samhället skulle förändras och andelen dollarmiljardärer öka.
Miranda Sheild Johansson forskar om förmögenhetsskatt vid University College London. Svenska pensionärer som hon intervjuat uppger att de i efterhand ser förmögenhetsskattens avskaffande som en betydande del i samhällsutvecklingen.
För tjugo år sedan däremot fäste man ingen större vikt vid lagförändringen, säger flera av dem. Man förlitade sig på att den trygghet och jämlikhet man vant sig vid skulle bestå. ”När förmögenhetsskatten avskaffades tänkte jag inte på att miljonärer skulle få en utdelning, eftersom … vi inte hade många rika aristokrater som ägde allt”, säger Marianne (77).
Sheild Johansson menar att en förmögenhetsskatt har ett starkt symbolvärde som ”signal för ett lands engagemang för socioekonomisk jämlikhet”. Hennes forskning påvisar att förmögenhetsskatt, eller avsaknad av sådan, ”har bredare sociala konsekvenser och kan vara grundläggande för människors syn på samhället.”
”Skatt var helt naturligt [när] jag växte upp på 1950-talet”, minns Kjerstin (74).
”Nu vill folk inte betala skatt – ibland vill inte ens jag betala skatt. Alla tänker på vad de får tillbaka och hur de ska bli rika, istället för att bygga något tillsammans”, tillägger hon.
De som har personlig erfarenhet av det svenska ’folkhemmet’ blir färre för varje år. Intervjuade pensionärer uttrycker oro över utvecklingen, inte minst för sina barns och barnbarns skull.
”Som barn försörjdes [mina barn] av välfärdsstaten, de gick i bra skolor och hade tillgång till fotboll, teater och tandläkare – men nu oroar jag mig för att samhället kommer att bli sämre för dem”, säger Jan (72).
”I Sverige … är frågan idag inte bara om förmögenhetsskatter fungerar eller inte, utan om vilken typ av samhälle de projicerar – ett ’folkhemmet’ samhälle, eller ett paradis för de rika”, avslutar Sheild Johansson.
Namnen på forskningsdeltagarna har ändrats.
Anna Eriksson
Bakgrund (sammanfattad från Shield Johanssons artikel)
Hur ojämlikt är Sverige?
Sveriges ginikoefficient, det vanligaste sättet att mäta ojämlikhet, har nått 0,3 de senaste åren (där 0 återspeglar total jämlikhet och 1 total ojämlikhet), upp från cirka 0,2 på 1980-talet. EU som helhet ligger på 0,29. (se även Oxfams rapport om ojämlikhet i Sverige under lästips)
Svenska förmögenhetsskattens historia
Förmögenhetsskatt infördes i Sverige 1911, där beloppet initialt baserades på en kombination av förmögenhet och inkomst. Ungefär samtidigt gjordes några av de första stegen mot den svenska välfärdsstaten – särskilt införandet av statspensionen 1913.
Efter andra världskriget höjdes förmögenhetsskatten – nu separerad från inkomst – igen i flera steg upp till en historiskt hög nivå på 4 % marginalskatt för förmögna individer på 1980-talet, även om den faktiska skattebördan är mindre tydlig på grund av komplexa undantagsregler.
Men de totala intäkterna från skatten var fortfarande relativt låga. Som andel av Sveriges årliga BNP översteg den aldrig 0,4 % under efterkrigstiden. I slutet av 1980-talet började de politiska vindarna vända i Sverige, i linje med övergången till privatisering av offentliga tjänster och avreglering av finansmarknaderna i flera europeiska länder, inklusive Storbritannien under Margaret Thatcher, och USA.
Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 av Sveriges dåvarande högerregering, efter att arvsskatten avskaffats kort dessförinnan av den tidigare socialdemokratiska regeringen.
Vilka Europeiska länder har förmögenhetsskatt?
Endast tre europeiska länder tar för närvarande ut en skatt på samlad förmögenhet: Norge, Spanien och Schweiz. Dessutom tar Frankrike, Italien, Belgien och Nederländerna ut förmögenhetsskatter på utvalda tillgångar, men inte på en persons totala förmögenhet.
Lästips:
‘We got lazy and complacent’: Swedish pensioners explain how abolishing the wealth tax changed their country – Miranda Sheild Johansson, The Conversation, 19 januari 2026
Oxfam: Sverige slår USA i ojämlikhet – eFOLKET, 22 januari 2026
