De flesta av oss känner genast igen irländsk folkmusik genom dess innerligt vackra melodier och festglada rytmer. Men vid närmare betraktelse avslöjar den ofta något mycket djupare än så.
Ockupation, förnedring, svält, arbetslöshet, godtyckliga avrättningar. Som det första folk att kolonialiseras av Storbritannien på 1100-talet har irländarna fått mer än sin rättmätiga andel av förtryck och orättvisa. Men det är onekligen en okuvlig stolthet, en trotsighet och ett innerligt begär för frihet som utgör kärnan i det musikarv som förvaltas av musiker världen över idag.
Friends of Connolly tar oss med på en lärorik resa på vilken vi får möta vanliga människor som gång på gång ställs inför omöjliga villkor. Alltför många har betalat med sina liv, men tack vare sångerna har deras berättelser överlevt och kan skänka en mening till deras uppoffringar.
******
Regnet faller stilla ned denna augustidag utanför Mötesplats Huset i Nyfors – precis som det allt som oftast gör på ’den smaragdgröna ön’. Med sitt obevekliga brus bidrar det till den bitterljuva stämning som dominerar Friends of Connollys spelning med irländsk folkmusik. Föreställningen inleds med ett traditionellt flöjtsolo av sångaren-gitarristen Micke Ström.
Vid sidan av lättsammare visor om barnlekar och ångerfulla oskötsamma söner består setlistan av en störtdykning ned i olika aspekter av Irlands brokiga historia. Låttexterna utgår ofta ifrån ett individuellt människoöde mot bakgrund av den då rådande socio-politiska situationen.
’High Germany’ utspelar sig på 1700-talet mellan Willy som är på väg till Tyskland för att strida som legosoldat och hans älskade Polly som ömt men bestämt kontrar Willys alla försök att få henne att göra honom följe på krigsstigen.
Som introduktion till låten ’The Fields of Athenry’ berättar bandet att i samband med den s k ’potatissvälten’ 1845-52 krympte Irlands befolkning från 8 till 5 miljoner. Ett stort antal emigrerade, men hundratusentals andra dog av svält eller sjukdomar. Potatispesten må vara det som utlöste denna katastrof, men ofantligt mycket mer lidande och död än nödvändigt orsakades av politiken som fördes av det brittiska styret före och under denna period. ’The Fields of Athenry’ nämner Charles Trevelyan, som kommit att personifiera de förödande marknadsexperiment fattiga irländare fick utstå och betala priset för.
Liverpool, vilket är utgångspunkten för den vemodiga separationsvisan ’The leaving of Liverpool’, var en stad dit många irländare begav sig. Vid en tidpunkt utgjordes stadens befolkning till tre fjärdedelar av irländare.

1916 bröt Påskupproret ut mot brittiskt styre. Journalisten och poeten Joseph Plunkett, liksom de andra femton upprorsledarna, blev kort därpå avrättad. Sången ’Grace’ berättar den sanna historien om hur han och hans förlovade Grace Gifford gifte sig sju timmar före hans avrättning.
Under 1920-talet, då ’Come Out Ye Black and Tans’ utspelar sig, hade Irland uppnått partiellt självbestämmande efter anglo-irländska kriget 1919-21. ’Black and tans’ var brittiska veteraner från första världskriget som rekryterades för att stötta upp den koloniala polisstyrkan mot slutet av kriget i Irland och som blev ökända för sin brutalitet mot civila. I ’Come Out Ye Black and Tans’ breddar låtskrivaren begreppet dels för att omfatta och provocera sina pro-brittiska landsmän och dels för att håna den brittiska imperialistiska arméns angrepp mot förhållandevis försvarslösa fienden i Sydafrika och mellanöstern.
Den 30 januari 1972 dödades 13 demonstranter mot brittiskt styre i Nordirland i Derry, vilket fick John Lennon och Yoko Ono att skriva låten ’Bloody Sunday’ i raseri. Låttexten uttrycker bland annat Lennons önskan att ättlingar från England och Skottland ska lämna Irland för gott.
Med ’Ordinary man’ förflyttas vi till Thatcher-eran och får höra från en arbetare efter fabrikens nedläggning, som lämnat honom utblottad på alla sätt medan ägaren på något mystiskt sätt blivit rikare än någonsin på kuppen.
Samtliga låtar framförs på engelska, förutom den av Micke Ström komponerade ’Blickar mot väster’ som sjungs på svenska.

Som värd för spelningen stod Mötesplats Huset som även bjöd på korv och paj. Spelningen den 1 augusti var den andra, den första var 8e juli 2025. ’Huset’ är en av Eskilstuna kommuns fasta mötesplatser som erbjuder aktiviteter och social gemenskap och vänder sig till vuxna med psykiska, intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
På scenen
| Micke Ström | sång, gitarr |
| Peter Widén | munspel |
| Lars-Erik Larsson | gitarr |
| Hans Herdegen | bas |
Setlista
| Set 1 | Set 2 |
| 1 Leaving of Liverpool | 7 Blickar mot Väster |
| 2 Ordinary Man | 8 Black and Tans |
| 3 The Orange and the Green | 9 Fields of Athenry |
| 4 Grace | 10 Dirty Old Town |
| 5 Sam Song | 11 Bloody Sunday |
| 6 High Germany | 12 Wild Rover |
| Extranummer | |
| 13 I’ll tell my ma | |
| 14 High Germany |
Anna Eriksson
