Jag såg Sportnytt på SVT 13 november. Det var ett inslag om handbollsmålvakten Viktor Bergström, HK Varberg, som berättade om sitt spelmissbruk, och hur han lyckades ta sig ur speldjävulens grepp. Han bar i hemlighet på sitt spelmissbruk en längre tid. Men till sist sprack bubblan.
Under flera år har han spelat bort mycket pengar på betting och nätkasino. För ett år sedan slog han i botten. På en enda kväll spelade han bort 160 000 kronor.
“Det gick fort den dagen i september, och då gick det för fort. Jag ringde upp tjejen och båda bara grät”, berättar Viktor Bergström för SVT Sport.
Vad som blev räddningen var att Viktor Bergströms svärföräldrar till slut satte ett ultimatum:
“De sa att om jag fortsatte spela så kunde de inte låta mig vara tillsammans med min tjej. De ville inte att jag skulle sabba hennes framtid också”, berättade Viktor.
Detta fick Viktor att vakna upp och ta tag i problemen så att han lyckades bli fri från sitt spelmissbruk.
Idag är han kritisk mot spelbolagens aggressiva marknadsföringsmetoder:
“Det spelbolagen gör för att tjäna pengar på oss människor är helt sjukt. De såg hur jag spelade konstant och borde gett en varningssignal. I stället bjöd de på gratisresor och en massa grejer för att jag skulle fortsätta spela”.
Viktor Bergström är också kritisk till alla kändisar som ställer upp som lockbeten i spelreklamen:
“Zlatan har varit en stor förebild, men nu tycker jag inte om honom. Han behöver inte tjäna pengar som han gör. Jag tror inte han själv fattar vad han gör ibland. Hur det kan sabba eller hur ungdomar som ser upp till honom tänker att ‘då kan lika gärna jag spela’”, säger Viktor till SVT Sport.
Vi har många svenska idrottare och skådisar som gör spelreklam. Det är Zlatan, Sarah Sjöström, Måns Zelmerlöw, Mikael Persbrandt och många fler. Det är idrottsmän och artister av olika slag som av många barn och ungdomar ses som idoler, hjältar och förebilder.
I den rollen borde de känna ett ansvar. De borde begripa att deras kändisskap och “hjälteroller” leder till att många kommer att dras in i spelandet, och därmed också i spelmissbruk och spelberoende.
Det är ju därför spelbolagen vill ha dessa kändisar som “ambassadörer” och lockbeten.
Den fråga jag ställer mig är varför dessa kändisar, Zlatan och alla andra, kommer så lindrigt undan. Varför ställs de aldrig “mot väggen”? Varför får de aldrig svara på kritiska frågor från media?
Kan det bero på att en stor del av media, de stora tidningarna, de olika TV-kanalerna, inklusive Public Service, själva tjänar pengar och gjort sig beroende av spelreklam?
En tidning som själv tjänar pengar på spelreklam är kanske inte så angelägen att kritiskt granska denna spelreklam och dess “ambassadörer”.
Det sägs att man inte “sågar av den gren man sitter på”.
Det enda rätta är att totalförbjuda all spelreklam. Ju förr desto bättre.
Rolf Waltersson
