Håkan Blomqvists artikel har också varit publicerad i nättidningen Internationalen.
Den rent kusliga okänsligheten inför den blodiga terror som drabbat tusentals libaneser mitt i deras vardagsliv motiveras av den terrorstämpel som för DN omsluter allt vad Hizbollah representerar. Men varken FN eller EU har terrorstämplat Hizbollah.
En ögonläkare i Beirut berättar för BBC att han aldrig tidigare i sitt liv behövt ‘operera bort så många ögon’. Andra läkare vittnar om amputerade händer och armar och om människor som fördes till sjukhus med inre organ hängande utanför kroppen.”
Emma Bouvins rapport (DN 19 sept) handlade om tusentals drabbade, över hela Libanon efter den första vågen av exploderande personsökare som dagen efter följdes av hundratals exploderande walkie talkies. När detta skrivs är antalet skadade över tretusen och antalet döda nära femtio, med okänt antal civila offer.
För de flesta normalt seende människor som ännu inte har ögonen bortsprängda handlar det om blodig statsterrorism i syfte att sprida skräck och förlama inte bara en militär fiende som Hizbollah utan det samhälle där organisationen har sitt stöd. Men inte för Emma Bouvins arbetsgivare.
Dagens Nyheters ledare samma dag frågar sig om de bortsprängda kroppsdelarna var en ”proportionerlig, folkrättsligt godtagbar attack?” Och anser: ”Att civila blivit oskyldiga offer är tveklöst – men ett anfall av detta slag är ändå att föredra framför såväl det besinningslösa våldet i Gaza som Hizbollahs ständiga raketattacker.”
Men att det “besinningslösa” i Gaza skulle handla om Israels folkmordskrig är inte vad bladet avser, nej: “Mot apterade personsökare hjälper inte att gömma sina styrkor och vapen i tunnlar eller bland civila”, alltså Hamas.
Den rent kusliga okänsligheten inför den blodiga terror som drabbat tusentals libaneser mitt i deras vardagsliv motiveras av den terrorstämpel som för DN omsluter allt vad Hizbollah representerar.
Men varken FN eller EU har terrorstämplat Hizbollah. EU har singlat ut organisationens väpnade gren men inte de övriga, den politiska och sociala. Det är USA som räknar in organisationen som helhet – och förstås Israel som terrorstämplar såväl militära fiender som humanitära hjälporganisationer.
Pojkboksimponerad av att attacken framstod som “hämtad ur en agentfilm” och att den israeliska säkerhetstjänsten Mossad “lyckats med en av de mest spektakulära aktionerna i det hemliga krigets historia”, gestaltar Sveriges mediala rikslikare den politiska arrogans som aktivt bidrar till mentaliteten bakom terrorspiralen.
Det är inte bara kusligt, det är skräckinjagande.
Håkan Blomqvist
