Det finns tre grader av osanning. Lögn, förbannad lögn och statistik.
Nu visar statistiken att lönerna i april i år ökade med i genomsnitt 1,4 procent jämfört med april förra året, enligt Medlingsinstitutet.
Men den löneökningen beror inte på att lönerna ökat. Den beror huvudsakligen på att många blivit arbetslösa i coronakrisens spår. Och de som förlorat jobbet är främst lågavlönade timanställda.
Man kan säga att de lågavlönade “drar ner” det statistiska löneutfallet. När de lågavlönade mister sina jobb visar alltså statistiken att lönerna stiger för de övriga.
Så det där med siffror och statistik kan vara luriga grejer. Även om det är sant, kan det vara falskt. I till exempel den politiska debatten kan man välja den statistik som stödjer ens eget påstående och undvika de siffror som säger något annat.
Den ena påstår “arbetslösheten ökar”. Den andra påstår “aldrig har så många varit i arbete som nu”.
Båda kan ha rätt. Det beror på hur man räknar och hur man definierar arbetslöshet. Om man jobbar bara några få timmar i månaden, räknas man då som arbetslös eller inte? Eller kan man vara 90 procent arbetslös och 10 procent i arbete samtidigt, statistiskt sett? Även befolkningsökningen spelar roll. Arbetslösheten kan öka, sett i procent, samtidigt som antalet människor som arbetar ökar.
Ungefär som om man står med ena foten i en hink med hett vatten och den andra foten i en hink med iskallt vatten, så känns det “statistiskt sett” ganska skönt.
PS. “Medlingsinstitutet är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet och ansvarar för den statliga medlingsverksamheten och har till uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning”, enligt Wikipedia.
Myndigheten har även som uppgift att svara för den officiella statistiken på arbetsmarknadsområdet.
Medlingsinstitutet redovisar löneutvecklingen årsvis, men även månad för månad som “preliminära utfall”.
Rolf Waltersson
