Jag har tidigare skrivit några inlägg här i eFOLKET om bidöden, blomsterängar och insektshotell.
Insektshotell finns att köpa färdiga av varierande storlek och inredning. Man kan även göra egna insektshotell av kottar, halm ihåliga tegelstenar, vass, bambu, smala grenar man borrar hål i. Ja det är bara fantasin som sätter gränser.
Själv har jag borrat mängder med hål av varierande diameter i ett dött körsbärsträd jag har sparat på tomten.
För någon vecka sedan skaffade min son ett par små insektshotell som han satt upp på väggen. Det ska helst vara i söderläge för insekterna gillar värme.
Det dröjde bara några dagar innan olika insekter flyttade in i de ihåliga rören. De gör så att de lägger sina ägg längst inne i ihåligheten. Sedan fyller de på med pollen som blir mat för larverna när de kläcks fram mot våren.
Det hela avslutas med att ingången muras igen. Jag tror det är lera som används till det.
På en av närbilderna ser man nio igenmurade ingångar.
På de andra två bilderna ser man en igenmurad ingång, samt ett solitärt bi som håller på att mura igen ytterligare en ingång. Jag hade turen att få se det just idag när jag skulle ta några bilder.
När jag var i Strängnäs för några dagar sedan fick jag syn på ett insektshotell av det pampigare slaget. Rena lyxhotellet. En cirka fem meter lång ekstock där man sågat ut för diverse krypin som passar som äggläggningsplatser. Det fanns också en lapp med information. Jag citerar rakt av vad Strängnäs kommun skriver:
Varför behövs insektshotell?
Idag saknas många av de strukturer som behövs för pollen- och nektarsökande insekter. Blommande vägkanter, åkerrenar, åkerholmar, öppna diken, död ved och odlingsrösen är borta och kvar finns bara ett fullåkerlandskap.
Många vildbin och andra gaddsteklar är hemlösa i dagens utarmade landskap. Därför kan det vara till stor hjälp att bygga ett insektshotell. En hel del arter bygger sina bon i sand. Men för de arter som bygger i vass eller murkna trädstammar och grenar samt i hus och liknande är ett insektshotell rena paradiset.
Många arter
Bara av solitära vildbin finns det ett 70-tal arter i Sverige som gillar insektshotell. Det är bland annat familjerna citronbin, murarbin och bladskärarbin. Dessutom har ett stort antal rovstekelarter liknande miljökrav.
Levnadssätt
Vildbin bygger ensamma sina bon i långa gångar som de fyller med pollen i cellerna. I dessa läggs sedan äggen.
De rödlistade biarterna väggcitronbi och franscitronbi som båda lever i växtstjälkar har varit sällsynta i flera decenier. Nu får de en chans.
Rött murarbi är en vanlig art som man kan se bygga bo i äldre trähus. Förhoppningsvis hittar några murarbin till detta hotell.
Tapetserarbin/bladskärarbin kallas så eftersom de inreder sitt bo med utskurna bladbitar. Bladskärarbin bygger bon i håligheter som andra vedlevande insekter skapat i väggar, i murken ved och under stenar.
Text och foto:
Rolf Waltersson
