Tommy Fogelberg:
Sörmlandsmedier har i en rad artiklar granskat avskedandet av regiondirektören. Man kunde hoppas få svar på berättigade frågor, i detta märkliga ärende. Men istället ges svepande svar, eller inga svar alls.
Frågetecknen hopar sig, och jag ställer därför ett antal frågor till ansvariga politiker.
Varför dög inte det ursprungliga avtalet som stipulerade 12 månader? Det som var grund för den ursprungliga uppgörelsen, att Grönlund skulle arbeta kvar till september 2023.
Varför förlängs avtalet med sex månader, mindre än två månader efter överenskommelsen ovan? Hänvisningen, att ursprungliga avtalet var “otydligt” känns väldigt konstig? För en lekman framstår avtalet som tydligt och klart, vilket även stöds av två oberoende professorer.
Om så vore, hur kan ett anställningsavtal med högste chefen ens tillåtas vara otydligt?
En fråga, som också kräver ett svar:
Varför skriver Monica Johansson (S) under den här sexmånadersförlängningen?
Den dramatiska uppsägningen i april, sker med förklaringen att “förtroendet är förbrukat”. Vad var det egentligen som skedde under den korta tiden, från en ordnad avslutning, planerad till sept 2023 till att Grönlund närmast bärs ut?
I samma andetag, upplyser ansvarig politiker om att det är 12-månadersavtalet som gäller, inte det nyss undertecknade om 18 månader!
Hur kunde ett “otydligt” avtal – som väl diskvalificerades genom 6-månadersförlängningen? – plötsligt gälla?
Vilket avtal var det egentligen som tillämpades i samband med uppsägningen?
Det slutar istället med arbetsrättsliga förhandlingar, där slutnotan uppgår till mångdubbelt mer än vad som först aviserats.
Var förslaget till uppgörelse, där vederlaget växte från avtalsbundna 18 månader till 30, och slutnotan växte från 2,5 miljoner till dryga 8 (som presenterades av juristfirman) ens uppe till diskussion i politiken, eller accepterades det rakt av?
Och hur mycket fakturerade Alex AB för sin insats i förhandlingarna?
Rättare sagt, det växte till dryga 6 miljoner, enligt ansvariga politiker. Först senare framkom att det “glömdes” att pensionsavsättningar och sociala avgifter för hela perioden tillkom. Hade inte avtalet lästs igenom ordentligt?
Berättigad avslutningsfrågan till inblandade är:
Fanns det någon gång en möjlighet att säga Nej!, att stanna upp, fundera och tänka igenom beslut och konsekvenser noggrant innan man skrider till handling?
På direkt fråga om regionrådet Christoffer Öqvist (M) tänker avgå, får SN till svar: “Nej, politikers förtroende prövas vart fjärde år”.
Förvisso sant, men förtroendet prövas ju faktiskt i april varje år, när fullmäktige tar ställning till frågan om ansvarsfrihet. Jag tar för givet att Revisionen i regionen kommer att granska hanteringen, och jag kan inte se någon annan rimlig slutsats – om fullmäktige vill bevara sitt förtroende – än att inte bevilja ansvarsfrihet.
Tommy Fogelberg,
Trosa
Tidigare region- och kommunpolitiker för Vänsterpartiet