Bristen på yrkeskunskap blir alltmer akut i Sverige. Yrkesprogrammen på gymnasiet lockar för få elever. Den stora majoriteten väljer högskoleförberedande teoretiska program. Följden blir att färre kan utföra de praktiska jobben.
Vi har ett grundläggande problem i dagens skola – vi ser akademisk utbildning som bättre än praktisk utbildning. Detta synsätt är förlegat och rentav skadligt för våra ungdomar.
Akademiseringen och idealiseringen av teoretiska kunskaper har pågått under hela efterkrigstiden. Fler och fler i varje årskull läste på högskolenivå. Framåt 90- och 00-talet blev det till och med ett mått på framgång för en kommun eller en region hur stor andel av invånarna som hade akademisk utbildning…
Detta har lett till en skriande brist på yrkeskunskap i samhället. Industrin, transportsektorn och omsorgen är branscher som söker med ljus och lykta efter medarbetare. Samtidigt är arbetslösheten bland unga betydligt högre i Sverige än i jämförbara länder…
I Sverige får sällan duktiga yrkespersoner utveckla excellens i sitt yrke. Den drivna hantverkaren belönas till arbetsledare och den bästa sjuksköterskan blir administrativ chef…
Alla jobb förtjänar samhällets respekt. Det gäller oavsett om det är forskningsstudier eller bokstavligen på golvnivån. Vi måste sluta pressa in våra ungdomar på de teoretiska gymnasieprogrammen.
– Johan Aspelin, vd Golvbranschen GBR och Johan Onno, vd Mur & Putsföretagen, debattartikel i Västerbottens-Kuriren.
Läs mer https://www.vk.se/2024-10-26/debatt-yrkesprogrammen-fylls-nar-vi-respekterar-deras-arbeten-0769e