Samtidigt som Sverige går in i slutspurten för det viktigaste EU-valet hittills lämnar de borgerliga partierna försvarsberedningen. Skälet: de kräver att regeringen i detta nu ska binda upp bortåt 100 miljarder kronor för tiden 2021-2025. De vill också att Sverige ska uppfylla Natokravet på 2 procent av bruttonationalprodukten så fort som möjligt.
Sverige ska givetvis ha ett efter våra förhållanden starkt försvar som en del av en genomtänkt säkerhetspolitisk strategi. Regeringen menar därför inte oväntat att Försvarsmakten först ska redovisa en ekonomisk konsekvensanalys för totalförsvarets utveckling, innan budgeten kan fastställas. Dessutom vill den ju inte ansluta Sverige till kärnvapenalliansen.
Huvudskälet till avhopparnas brådska är ”det ryska hotet”. Men trots vad försvarsberedningen må anse är ett enskilt ryskt angrepp mot Sverige eller Norden inte trovärdigt.
Hotet kommer i dag mer från Vita huset än från Kreml. I dagens Europa, där demokrati och tolerans är under attack, lierar sig Washington med EU-projektets värsta fiender.
Till detta kommer att USA:s president Donald Trump startat handelskrig mot Kina och EU och sagt upp INF-avtalet som förbjöd en hel kategori av kärnvapen. I stället ska USA utveckla ”effektivare” kärnvapen för utplacering i Europa.
Samtidigt understöder Trump Saudiarabiens krig i Jemen, och gjuter olja på elden i hela Mellanöstern och förklarar att den interventionitiska Monroe-doktrinen åter ska råda i Latinamerika.
Enligt fredsforskningsinsitutet Sipri ökade USA sina militärutgifter 2018 med 4,6 procent till 649 miljarder dollar, vilket motsvarar nästan lika mycket som de åtta nästföljande länderna tillsammans. Ryssland minskade sina militärutgifter med 3,5 procent till 61,4 miljarder dollar och kommer på sjätte plats efter Kina, Saudiarabien, Indien och Frankrike.
-Pierre Schori, insändare i Dagens Nyheter