Judendom är en religion, Israel är en ockupationsmakt, sionismen är en radikal och rasistisk ideologi. Att ha judendom som religion innebär inte per automatik att man stödjer vare sig Israel eller är sionist.
Vi har den senaste veckorna sett judar protestera mot Israels angrepp på Gaza likväl som vi tidigare sett judar ta avstånd från den israeliska ockupationen och från sionismen. Däremot har israeliska staten länge haft som ambition att koppla samman judendomen med Israel med det uttalade syftet att kritik mot Israel ska anses antisemitism.
Att många människor verkar gå i den fällan betyder inte att vi som inte vill springa ockupationsmaktens ärenden är antisemiter. Vi värnar också alla oskyldiga och civila människors rätt till liv, trygghet och säkerhet men vi står inte upp för en ockupationsmakt…
Ockupationen pågår dag ut och dag in, år efter år. Nyckelordet är ”pågår”, det innebär att förtrycket, trakasserierna och våldet mot palestinierna alltid är närvarande. Mer konkret innebär det att uppemot 700 palestinska barn årligen förs bort av israelisk militär och sätts i fängelse. Israeliska soldater bryter sig nattetid, gärna på småtimmarna, in i palestiniernas hem och för bort barnen. En del så unga som 10 år.
De får sitta isolerade långa tidsperioder, vissa i flera år. Barnen döms i israeliska militärdomstolar, ofta anklagade för stenkastning, vilket kan ge uppemot 20 års fängelse.
Till övervägande del får barnen varken träffa sina föräldrar eller sitt ombud under processen. Och det är mer regel än undantag att de får skriva under utredningarna på hebreiska, ett språk de inte förstår.
Mer än 80 procent av barnen blir misshandlade. Arresterna är systematiska och palestinska föräldrar lever med vetskapen och rädslan att deras barn någon gång under sin barndom kommer att hamna i israeliska fängelser…
Israel tycks ha ett frikort i alla sammanhang. En hel värld slöt upp för att försvara Ukrainas suveränitet med krav på kraftfulla sanktioner mot Ryssland. När det kommer till Israel uttrycker västvärldens ledare istället stöd trots pågående förtrycket och ockupationen mot palestinier. Inte ens ett folkmord tycks påverka inställningen hos västvärldens ledare.
Vi har sett liknande mönster där offer skuldbeläggs och förövare tas i försvar när det kommer till övergrepp mot kvinnor och mot andra minoriteter. Frågan man får ställa sig är om mänskliga rättigheter och internationella konventioner är till för alla människor eller inte?
-Mariam Salem, Alice Nikmanesh, Eva Adler, Intissar Anan, Miljöpartister i Umeå och Storuman, debattartikel i Folkbladet i Västerbotten