Vart har påskkärringarna tagit vägen?

Vart har påskkärringarna tagit vägen?

Under flera decennier var det ett välbekant vårtecken på Skärtorsdagen i svenska bostadsområden: barn utklädda till påskkärringar, med huckle, målade fräknar och egenritade påskkort och kaffepanna i handen, gick från dörr till dörr i grannskapet och önskade glad påsk i utbyte mot godis…

Denna folkliga lekform, djupt rotad i både förkristen folktro och sekulära traditioner, tycks idag ha tappat sin självklarhet i det offentliga rummet. I stället möts vi av en påtaglig frånvaro av dessa små påskfigurer. Vad har egentligen hänt?

Påskkärringarna har sitt ursprung i äldre folktro om häxor som på skärtorsdagen flög till Blåkulla för att delta i djävulens gästabud. Dessa föreställningar var under långa perioder laddade med allvar och rädsla.

Under 1900-talet genomgick dock denna figur en transformering – från farlig till förtjusande. Barns utklädande till påskkärringar utvecklades till en hybridform mellan tiggarrunda, maskerad och påskhälsning.

Traditionen fick starkt fäste på platser där den sociala närheten mellan hushåll gjorde dörrknackningen möjlig och välkommen.

Under 2000-talet har Halloween vuxit kraftigt i Sverige, inte minst bland barnfamiljer. Högtiden erbjuder en liknande struktur som påskkärringsrundan – utklädning, godisinsamling, och social interaktion – men med ett betydligt starkare kommersiellt och medialt genomslag.

I dagens barnkultur syns Halloween i leksakssortiment, tv-serier, spel och sociala medier. Påskkärringarna, däremot, lyser med sin frånvaro i dessa sammanhang…

Ett… skäl till påskkärringarnas tillbakagång är förändrade sociala och rumsliga villkor. Barndomen i dagens Sverige präglas i högre grad av kontroll, schemaläggning och minskad självständighet. Många barn tillåts inte röra sig fritt i bostadsområden, särskilt inte utan vuxens sällskap. Kännedomen om grannskapets invånare har minskat, särskilt i urbaniserade miljöer.

Påskkärringstraditionen bygger på social kontakt och lokalsamhörighet – vilket inte längre kan tas för givet.

-Susanne Holst, etnolog, debattartikel i Västerbottens-Kuriren

Läs mer https://www.vk.se/2025-04-23/debatt-var-ar-paskkarringarna-adda8