I en scen i den historiska tv-serien The Gilded Age… blockerar strejkande stålverksarbetare i 1880-talets Pittsburgh i USA ingången till fabriken framför uppradade militärer med skarpladdade vapen.
”EIGHT, EIGHT, EIGHT!” skanderar de. ”Åtta, åtta, åtta” – för åtta timmar jobb, åtta timmar vila och åtta timmar rekreation. Deras krav för att avsluta strejken.
Som av en slump är det med avsnitt från seriens andra säsong jag de senaste dagarna har varvat med livesändning från Socialdemokraternas partikongress.
Som av en ännu mer träffande slump dök avsnittet med stålverksarbetarna som sätter ned foten om arbetstiden mot seriens fiktive järnvägsmagnat upp precis när man i Göteborg skulle börja debattera kraven om förkortad arbetstid.
Tidslinjen har de flesta hyggligt bra koll på: 1919: Riksdagen röstar igenom åtta timmars arbetsdag – och därmed 48 timmars arbetsvecka eftersom man normalt arbetade sex dagar i veckan. 1958: 45 timmars arbetsvecka införs. 1967: 42,5 timmars arbetsvecka införs. 1973: 40 timmars arbetsvecka införs.
Sedan tog det slut på arbetstidsförkortningar. I alla fall lagstiftningsvägen. Vi kom aldrig så mycket längre än kraven på ”åtta, åtta, åtta” ens i det länge socialdemokratiskt styrda Sverige…
Det finns snart inga fackliga arbetsrättsliga framsteg man inte har behövt backa ifrån, i ”flexibilitetens” och ”företagsvänlighetens” namn. Att ställa fackliga krav är passé…
Nu ska man vara glad över att bli inringd med 20 minuters varsel vilken dag i veckan eller tid på dygnet som helst. I alla fall om man hör till den förbrukningsbara delen av arbetskraften där arbetsgivaren bestämmer allt: inom exempelvis tjänstesektorn, mediebranschen – eller den offentliga omsorgen…
(A)rbetstiden i Sverige har minskat med tolv minuter på tio år, medan genomsnittet i EU är en timme! Det noteras att inte minst våra grannländer har rusat förbi oss i förkortad arbetstid. I Finland har arbetstiden blivit nästan 1,5 timme kortare per vecka det senaste decenniet. I Danmark nästan två timmar…
Hur det slutade på kongressen. Gärna arbetstidsförkortning – men det ska i första hand lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Men den ”lösningen” har alltså gett oss i snitt 12 minuter kortare arbetstid på tio år, så vi ska nog inte räkna med för mycket.
-Susanne Sjöstedet, ledare i Värmlands Folkblad