Den vetenskapliga kunskapen om hur klimatet påverkas av människan är glasklar och hur katastrofala klimatförändringar ska undvikas är beskrivet i gediget vetenskapligt underlag av FN:s klimatpanel IPCC. Klimatforskarnas oro har ökat ytterligare under 2024, haven värms upp snabbare än väntat och extrema väderhändelser blir vanligare. Ändå dröjer politiker med en skärpning av klimatpolitiken.
I vårt land undviker politikerna att leverera på undertecknat Parisavtal, tar beslut rakt emot råd från expertmyndigheter som Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Finanspolitiska rådet och Klimatvetenskapliga rådet, och tycks beställa utredningar som ska ge de resultat de vill ha.
Regeringen tycks omedveten om hur litet det återstående globala utsläppsutrymmet är, och EU-ländernas rättvisa andel enligt EU:s klimatvetenskapliga råd (ESABCC-rapport 15 jun 2023). Den utsläppsbana som visades i regeringens klimathandlingsplan leder till utsläpp mellan 2020 och 2050 som är mer än dubbelt så stora som den svenska andelen av det globala utsläppsutrymmet…
Bengt Nordén, som haft en nyckelroll under många år i KVA (Kungl. Vetenskapsakademin) och Nobelkommittén, och nu publicerat en vetenskaplig artikel ”Mitigating Climate Change Effects: A Global Approach” med förslag som utfasning av kolinnehållande bränslen, elektrifiering, samarbeten med kablar eller vätgas för transport, vattenreservoarer för torra områden och pumpad hydroelektrisk energilagring.
Den centrala slutsatsen är att nu måste det till en global insats baserad på vetenskap, obekväma beslut och en effektiv global strategi med radikala åtgärder…
-Cecilia Emanuelsson, prof. em., Lunds Universitet, tidigare ledamot i en av KVA:s Nationalkommittéer, Göran Englund, prof. em., Umeå Universitet, Ekologi, miljö och geovetenskap och Björn Kjellström, prof. em., Luleå Tekniska Högskola, Energivetenskap. Debattartikel i Göteborgs-Posten.