Inför vaccinpass för inrikes bruk… Det föreslår nu Moderaterna (Dagens Nyheter 20 augusti)…
De praktiska hindren skulle nog lösas på platser där man även annars har biljettkontroller. Men restauranger? Demonstrationer? En dörrvakt på varje pizzeria? Det är inte svårt att se det trassel och de dilemman den enskilde näringsidkaren eller organisatören skulle ställas inför om staten överlät på dem att avvisa några, släppa in andra, kanske folk i samma sällskap, eller bedöma äktheten i intygen. Men den avgörande invändningen är den olycksaliga uppdelningen av medborgarna.
Demokratier är nu för tiden ganska petiga när det kommer till våra kroppar, som måste värjas mot myndigheterna. Därför har vi i ett grundlagsskydd mot bland annat tvångsvaccinationer…
Som alltid syftar sådana rättigheter inte till att skydda dem som ändå villigt lyder, utan dem som inte lyder. Det finns en liten grupp i samhället som inte vill vaccinera sig. Om det sedan beror på lättja, religiösa eller filosofiska föreställningar, oro för biverkningar eller för att de snöat in på alternativläkemedel har ingen annan med att göra: de har lika mycket makt över sina kroppar som vi duktiga vaccinälskare. Samhället är lika mycket till för dem.
Men att införa ett vaccinpass skulle utestänga dem från så stora delar av samhällslivet att det vore en kraftfull påtryckning. På område efter område skulle de sorteras bort och stigmatiseras som smittspridare i sina medmänniskors ögon – endast för att de använt sin rättighet att avstå.
På så vis införs vad som närmar sig ett statligt sanktionerat vaccintvång smygvägen. Jag kan bara hoppas att FHM fortsätter att hålla emot. Annars riskeras också den känsla av sammanhållning som är nödvändig för en effektiv smittbekämpning: att vi ska ta oss igenom krisen som ett samhälle där alla räknas.
—Petter Larsson, kulturartikel i Aftonbladet.