Den globala finanskrisen hade slagit hårt mot bilindustrin och ägaren Ford ville göra sig av med Volvo Personvagnar.
Magnus Sundemo, ordförande för Akademikerfacket på företaget och projektledare för modellen XC60, samlade en grupp entusiaster kring sig för att undersöka om det gick att göra verklighet av en radikal idé: Att göra Volvo PV till ett personalägt företag.
De bildade aktiebolaget Konsortium Jakob AB, döpt efter smeknamnet på den första Volvobilen. De ritade upp affärsplaner, knöt till sig underleverantörer och engagerade finansmannen och den tidigare chefen Roger Holtback. Nya, ambitiösa målsättningar diskuterades, exempelvis att alla bilar skulle vara koldioxidneutrala inom ett decennium.
I boken Sanningen om Volvo (2018) sammanfattar Sundemo den visionära andan som rådde: “Tänk om vi kunde skapa ett företag med helt andra värderingar och betydligt skäligare ersättningar för samtliga medarbetare, inklusive de i toppen. Ett företag med ledare som inte i första hand drivs av pengar och status utan av att utveckla ett företag och en affärsidé som skulle kunna göra världen till en lite bättre plats att leva på för kommande generationer.”’
Planen var att få Ford att ligga kvar som minoritetsägare under en period, att låna upp förvärvskapitalet och att anställda successivt skulle köpa in sig via avdrag på lönen. Sundemo skriver: ”Det här var ett unikt drag i en lokal fackklubb men vi var övertygade om att detta var vägen fram. Nu eller aldrig skulle vi, som var Volvo, ta över makten.”
Men fanns det finansiärer som var villiga att hjälpa till? Det behövdes många miljarder, både till förvärvet och till investeringar. De drivande åkte till Stockholm och försökte övertyga regeringen om att få staten att agera bryggfinansiär.
Men de fick ett svalt bemötande. Inte heller de svenska pensionsfonderna eller försäkringsbolagen var särskilt intresserade. Enskilda finansmän, som hade hört talas om utköpsförsöket, erbjöd hjälp med kontakter. Men alla spår rann ut i sanden…
Det fanns alltså visioner och initiativkraft bland Volvos anställda, tankar om ett annat sätt att driva företag. Men det svenska samhället saknade förmågan att ta vara på denna impuls. I stället för att bli ett demokratiskt flaggskepp, ägt och styrt av de ingenjörer och arbetare som utgör Volvo Cars, kontrolleras i dag den svenska industriklenoden av en kinesisk miljardär. En person har alltså, som Dagens Industri beskrivit det, ”merparten av svensk bilindustri i sina händer”.
-Patrik Witkowsky, essä i Parabol
Läs mer https://www.parabol.press/dags-for-ekonomisk-demokrati/