Sedan rektorn för Handelshögskolan slog larm om att studenter genom glädjebetyg får så undermåliga kunskaper med sig från gymnasiet att de inte kan följa undervisningen har nu till och med vår högerregering tvingats erkänna att glädjebetygen är ett problem.
Betygssättningen har på både grundskola och gymnasium på sina håll blivit i det närmaste frikopplad från objektiva kunskaper.
I maj 2023 gjorde Skolinspektionen en granskning av 30 skolors arbete mot glädjebetygen. Samtliga 30 skolor fick sämsta möjliga omdöme för sitt arbete mot glädjebetyg.
De besuttnas eviga jakt på fördelar för sina egna barn, i kombination med en medveten utslagning av konkurrenter från arbetarklassen, är därmed på väg att skapa undermåliga akademiker.
Även om drösvis av dessa svagpresterande handelsstudenter sugs upp av Svenskt Näringslivs propagandacentraler… är det här naturligtvis inte bra för Sveriges framtid.
Pressad av de akademiska institutionerna tillsatte regeringen i höstas därför en utredning som ska ge förslag på hur man ska komma till rätta med överbetygen.
Vilka förslag som regeringens utredare, högerekonomen Magnus Henrekson, ska lägga avslöjas inte förrän efter jul. I en intervju i Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Arbetsmarknadsnytt förbigår han dock den uppenbara orsaken till köpta överbetyg, nämligen privatiseringen av svensk skattefinansierad skola och friskolornas vinstbegär.
Ändå nämns faktiskt de ekonomiska incitamenten för skolorna att ge överbetyg som en möjlig orsak i direktiven till utredningen. Att friskolornas ägare helt enkelt tjänar pengar på att ge glädjebetyg är alltså ett problem som även regeringen pekar på.
Men i intervjun spelar Magnus Henrekson ned dessa risker. Det är inte förvånande när vi samtidigt läser den utredning som samme Magnus Henrekson gjorde för Svenskt Näringsliv så sent som i april i år vid namn ”Vinstintresset som samhällsintresse? Vinst, valfrihet och innovation i välfärden”.
Två områden skärskådas, skattefinansierad skola och äldreboende. För båda områdena upprepar Magnus Henrekson näringslivets uttjatade argument om att skattepengar till företagsägare ger ”valfrihet”. För äldreboendena vill Magnus Henrekson ha en brukarpeng som följer med de äldre och som ska gå ned i plånboken hos den företagsägare som äger boendet.
Som skolpengen alltså, vilken är en stor del av orsaken till den svenska skolans sammanbrott.
Att regeringen låter en person som fortfarande, år 2024, vurmar för en fortsatt ekonomisk utarmning av svensk välfärd leda utredningen säger tyvärr mycket om vilket utredningsresultat som regeringen i slutänden ändå förväntar sig, nämligen att vinstuttagen inte ska få påverkas.
-Martin Klepke, ledare i Arbetet
Läs mer https://arbetet.se/2024/08/29/stoppa-betygsinflationen-forbjud-friskolors-vinstuttag/