Det som inte noterades vid Riksdagens högtidliga öppnande var den nya tonen i kungen Carl Gustafs anförande, där man manade till samarbete istället för det konfrontationsklimat som Kristerssons SD-regering tillämpat.
Han pekade inte ut någon, men adressen va tydlig i alla fall. Så långt brukar han inte gå utan nöjer sig med att rent allmänt lyckönska parlamentarikerna i deras viktiga värv
Dessvärre var det inget som statsministern i sin upplästa förhoppningsfulla deklaration gjorde något för att mildra. Särskilt som det samma dag meddelats att den svenska ekonomin sjunker som en sten och det är inte bara konsumtionen som hackar utan vår produktiva förmåga.
Hans närmast överoptimistiska regeringsdeklaration kan dessutom beskrivas som en krigsförklaring mot rättvisan. Det fanns inte ett uns av solidaritet med de som har det svårt i landet med 25-procentiga matprishöjningar under hans egid med höjda hyror och vråldyra elräkningar.
Det har lett till att betalningsanmärkningarna aldrig varit så många från Kronofogden för att de familjer med minst marginaler eller inga marginaler alls har det riktigt jobbigt.
Nu ska det delas ut litet smulor till folket, men de besuttna som inte behöver större skattesänkningar utan klarar sig gott, belönas med en tusenlapp extra i månaden. De som har det riktigt knapert och är långtidsarbetslösa eller tvingas gå på försörjningsstöd ska klämmas till ytterligare genom sänkta bidragstak, vilket väl illustreras av en moderat debattskrift där det hette att ”inga bidrag ovanför socialbidragsnormen ska accepteras”.
Och så tror dom högergubbarna i Kristerssons bunker att de med hjälp av ytterligare repressiva element som nedskriva bostadsbidrag och ännu fler övervakningsåtgärder ska komma till rätta med den kriminalitet som frodas i de svenska ghettona. De beskrivs som undantagsområden, därför att det där med ghettot låter litet väl obehagligt.
Men om individer och familjer i samhället lever långt under den standard som omfattar huvuddelen av medborgarna, så exploderar det förr eller senare i ghettona.
Det är ett krutdurksamhälle med ökade klyftor man skapar om det inte finns en strävan efter jämlikhet och solidariskt tänkande i politiken. Då mister de mest utsatta allt hopp om en bättre framtid.
-Jan G Andersson, gästledare i Sydöstran
Läs mer https://www.sydostran.se/ledare/gastledare-krigsforklaring-mot-rattvisan/