Läkaryrket innebär en förpliktelse att värna alla människors liv och hälsa, enligt såväl läkareden som World Medical Associations Genève-deklaration. “I will maintain the utmost respect for human life” står det i WMAs senaste version av Genève-deklarationen från 2006.
Ändå har varken Sveriges Läkarförbund eller Svenska Läkaresällskapet fördömt Israels pågående folkmord i Gaza. I intetsägande och diffusa uttalanden deklarerar de att “humanitär rätt ska respekteras” och misstänkliggör samtidigt sjukvårdsinrättningarna i Gaza när de skriver att de “aldrig ska användas till annat än att vårda patienter” (trots att det aldrig har presenterats bevis på att sjukhus har använts som centraler av Hamas).
I sitt uttalande nämner de överhuvudtaget inte staten som begår den etniska rensningen och har orsakat “situationen i Gaza”. SL:s och SLF:s tystnad har mötts av massiv kritik från läkarkåren…
62 000 civila, varav en majoritet kvinnor och barn, har mördats i israeliska bombattacker. Ytterligare 14 000 befaras ligga kvar under rasmassorna. Tiotusentals har dött av svält, i sjukdomar som hade kunnat behandlas, och frusit ihjäl i de svåra förhållandena som skapats i tältlägren. I juli 2024 uppskattades att sammanlagt minst 186 000 hade dött till följd av folkmordet i Gaza…
Att de främsta kollektiva representanterna för den svenska läkarkåren inte fördömer att barn bränns till kol, att vårdpersonal massavrättas, och att våra läkarkollegor fängslas och torteras till döds är en etisk kollaps för hela yrkeskåren.
Om vi inte agerar mot dessa brott, om vi inte höjer vår röst – ska vi ens få kalla oss läkare? Vi tycker inte det. Det är för oss oförenligt att påstå att man bryr sig om människors liv och hälsa, samtidigt som man ignorerar att barn bränns ihjäl levande i sina sängar och rullstolar.
Tystnad är delaktighet. Vi tänker inte ens uppmana Läkarförbundet och Läkaresällskapet att agera längre – de har redan tydligt visat att de väljer att stötta folkmordet med sin tystnad. Att de värderar liv olika beroende på vilka människor det är som mördas, och vilka som håller i vapnen.
Däremot vädjar vi till våra kollegor: Höj rösten och protestera. Det hade kunnat vara ditt barn, din kusin, ditt syskon, som brändes till döds.
-Natte Hillerberg, specialistläkare i psykiatri, styrelseledamot i Läkare mot rasism ochRamona Forsman, ST-läkare allmänmedicin av totalt 400 läkare som skrivit under debattartikeln i Göteborgs-Posten