Lönegapet nära nog fördubblats mellan undersköterskor och kommunernas tjänstemän.
I ett klassamhälle får arbetare vänja sig vid att bli betraktade utifrån. Det är många debattörer, kulturpersonligheter, politiker och lobbyister som tror sig veta allt om dem. Och är fulla av åsikter om hur de ska leva sina liv. Hur flexibla de borde vara på jobbet. Vilket ansvar de borde ta i löneförhandlingar. Att de inte ska klaga för mycket, utan tänka på att vara goda ambassadörer för sina yrken. Och ja, till och med vad de borde laga för mat för att spara på familjens budget…
Människor förstår inte varandra, för skillnaderna har blivit så stora. Och då talar jag inte om helvetesgapet mellan vd:ar och folk på golvet, eller om att Elisabeth Svantesson inte har funderat på vad hon ska göra med alla pengar hon får tillbaka i sänkt skatt, nej, klyftorna ökar till och med inom kommunerna:
På tio år har lönegapet nära nog fördubblats mellan å ena sidan undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden, å andra sidan kommunernas tjänstemän. Skillnaden har inte varit så stor mellan arbetare och tjänstemän på nästan hundra år.
Sedan 2014 har medellönerna ökat 27 procent på arbetsmarknaden totalt. Vårdbiträdenas löner däremot, har bara ökat 14 procent…
35 procent av befolkningen oroar sig för hur det ska gå med det egna hushållets ekonomi under det närmaste året.
-Malin Ragnegård, ordförande i Kommunal, krönika i Dala-Demokraten
Läs mer https://www.dalademokraten.se/2024-10-21/helvetesgap-hundraariga-klyftor-och-harda-fakta/