Tycker du att den svenska medelklassen varit osolidarisk förr? HA! Du har inte sett nånting än. För nu går en era mot sitt slut: De som vant sig vid att alltid få det bättre är hotade. Den välmående medelklassen kan inte längre räkna med reallöneökningar, låga räntor och stadigt växande konsumtion. Och det förändrar allt. Vi blir nu ett annat land.
Välfärdsforskaren Niklas Altermark redogjorde på Socialistiskt forum i november förra året för hur klasspolitiken cementerats under de senaste decennierna, där såväl socialdemokratiskt styrda som moderatledda regeringar genomfört stora förändringar i de svenska systemen och skapat ett band mellan eliten och medelklassen. Ett slags inbillad koalition mellan de normalrika och de svinrika som bygger på att den första gruppen får känna sig mer som den andra.
Till exempel genom skattesänkningar, privata sjukförsäkringar, privat välfärd, valfrihetssystem inom vård och skola, subventioner till de som satsar pengar på börsen – och stora skatteavdrag till alla som köper städning eller renoverar den ägda bostaden. Samt förstås via de ofattbara summor som satsats på att pröjsa stora delar av medelklassens räntor på lånade pengar.
I ett sådant land känner medelklassen mer samhörighet med den rikaste eliten än med den breda arbetarklassen. Man har kunnat röja loss som rikingarna även om man själv framför allt är tät på lånade pengar och ens förmögenhet bygger på luft och räntesubventioner.
Nu lever vi plötsligt med skenande energipriser som inte tycks vara övergående, nästa vinter bedöms bli dyrare för hushållen än den här. Det lär göra avtryck i både den gemensamma statskassan och den privata plånboken. Vi har hög inflation, fallande bostadspriser och räntor som stigit i raketfart. Familjer med både bostadsrätt och sommarstuga – och de är inte få – har plötsligt 10 000 – 25 000 mer i månadskostnad…
Fantasin om samhörighet med eliten finns kvar, men medlen för att leva lika gott som de mest besuttna försvinner. Eftersom det inte finns något reellt politiskt alternativ som det stora flertalet har tilltro till är risken överhängande att livstilskoalitionen mellan medelklass och överklass bara tar sig nya uttryck. Alltså: Ett vi som i allt bredare folklager positionerar sig mot ett ”dom” som inte anses ha rätt till välfärdssamhället. Eller till Sverige.
I januari visade ny statistik från Statistiska centralbyrån hur inkomstskillnaderna ökat ytterligare och i dag är på de högsta nivåerna på minst 50 år.
—Eric Rosén. kulturartikel i Aftonbladet.