I våras skickade FN:s särskilda bostadsrapportör Leilani Farha ett brev till Sveriges regering där hon varnar för den pågående utvecklingen. Hon skriver att svenska kommuner måste hindra utförsäljning av bostadsfastigheter till globala finansbolag och varnar för att detta leder till ökad fattigdom, hemlöshet och undermåliga bostäder.
I sitt svar hänvisar bostadsminister Per Bolund till rådande samarbeten mellan hyresmarknadens parter. Detta handlar dock endast om hur hyror fastställs, inte om bostadsförsörjning.
“Det är ett naivt synsätt. Regeringen hänvisar till den svenska modellen, men den räcker inte för att skydda medborgarnas rättigheter” sa Leilani Farha vid We Effects seminarium i Almedalen i somras.
Det krävs en helomvändning i synsättet på bostäder. Utgångspunkten måste vara att alla människor har rätt att ha någonstans att bo – och att det är statens ansvar att se till att så sker. En värdig bostad är en mänsklig rättighet; inte en handelsvara. Det gäller i såväl Hongkong och Nairobi, som i Kalmar.
-Anna Tibblin, Generalsekreterare, We Effect, debattartikel i Östra Småland