När det slås larm om den galopperande ojämlikheten i konungariket Sverige sker det i den globala kapitalismens favoritpublikation Financial Times. Det händer ett och annat i världen just nu – men den mest lästa artikeln på FT under stora delar av måndagen handlade inte om Gaza, Ukraina eller USA:s sänkta kreditbetyg. Den hade rubriken: “Sweden: a socialist paradise overflowing with billionaires”.
Sverige har blivit en slags social tryckkokare som väntar på att släppa ut lite ånga i form av folklig resning (skriver Ruchir Sharma ordförande för Rockefeller International)…
Sverige har 45 dollarmiljardärer enligt Forbes. Norge, Finland och Danmark har 31 tillsammans. Samtidigt “vinner” vi mot våra grannländer i en rad andra mindre smickrande kategorier; som arbetslöshet, hemlöshet och barnfattigdom. Och bortom statistiken har Sverige ett stort så kallat skuggsamhälle.
I Stockholm ligger områden där miljardärer flockas inte sällan bara några kilometer från platser där misären breder ut sig, som ett slags Skandinaviens svar på Mumbai.
Av någon anledning görs sällan kopplingen mellan dessa förhållanden och det område där Sverige kanske utmärker sig mest: kriminaliteten. Finanspolitiska rådet släppte förra året en rapport som konstaterade att ojämlikheten ökat i Sverige och att det innebär stora risker för samhället.
När rapporten presenterades pekade rådets ordförande Lars Heikensten bland annat på hur välbelagd kopplingen mellan kriminalitet och sociala skillnader är i forskningen.
Ändå handlar debatten kring Sveriges brottsvåg mestadels om något helt annat. Från politiskt håll verkar det inte ens finnas en vilja att skaffa sig ett ordentligt faktaunderlag…
“Ju fler miljardärer desto bättre! Sänk skatterna mer för de rika! Sverige är världens mest jämlika land!”, är fraser som kan höras.
-Andreas Cervenka, ekonomikommentar i Aftonbladet
Läs mer https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Jb8pAX/extrem-sverige-ar-ett-mal-inte-en-biprodukt