USA:s problem, och huvudorsaken till det missnöje som Trump exploaterar, är inte andra länders skamlösa handelshinder utan landets djupa och växande inkomstklyftor och, i synnerhet, landets extrema förmögenhetsfördelning och svaga välfärdspolitik, det grundläggande förhållandet som Trump nu förvärrar, till ett högt pris för landet och den globala ekonomin…
Den verkligt stora koncentrationen gäller förmögenhetsfördelningen. Allt skevare i hela världen, inklusive Sverige. Idag ligger den i USA på 0,85. Den rikaste procenten sitter på 30 procent av landets samlade förmögenhet, tio procent äger närmare två tredjedelar, och den undre hälften av befolkningen bara 2,5 procent. Allt detta är inbyggt i den amerikanska modellen, med dess individualism och skepsis mot staten.
I detta drama finns bara individuella vinnare. Alla länder i världen kommer att drabbas, i olika utsträckning. Demokratin i världen har länge varit på reträtt.
Trump fördjupar på ett dramatiskt sätt denna tillbakagång. Han vill ha en värld som är säker för autokrater. USA:s institutioner står i vägen för hans framfart. Kina framstår, i kontrast, alltmer som ”den vuxne i rummet”. Kinas snabba ekonomiska utveckling hade varit omöjlig utan det internationella handelssystemet (WTO).
När och hur ska det vända? När ska en ny era av hållbar demokratisk utveckling inledas – något som också är en förutsättning för en vändning i klimatfrågan.
Efter det andra världskriget fanns… förhoppningen att Europa äntligen hade lärt sig sin läxa och satsat på en liberal välfärdsbaserad demokrati, en demokratisk stat villig och förmögen att hävda sin makt över marknaden och bygga ett samhälle baserat på grundläggande social och ekonomisk rättvisa.
Läxan undanträngdes dock av en utbredd övertro på globalisering och marknad, med populism som följd. Det normativt baserade EU, i starkt behov av vitalisering, skulle kunna visa vägen. Alternativen är få!
-Börje Ljunggren, essä i Dagens Arena
Läs mer https://www.dagensarena.se/essa/den-amerikanska-tragedin/