Vi lever i en pressad tid, i en pressad värld där klyftorna ökar inte bara när det gäller ekonomi utan också när det gäller makt. Vid politiska beslut, som har avgörande betydelse framför allt för vanliga medborgare, tillfrågas vi inte om vad vi tycker utan utesluts konsekvent.
Det så kallade DCA-avtalet, Defence Cooperation Agreement, kommer att få omfattande konsekvenser för Sveriges befolkning. Politiska företrädare har förhandlat avtalet i hemlighet…
Den som sätter sig in i avtalet inser snabbt att det inte handlar om någon ömsesidighet utan om USA:s förväntan att svenskt territorium ska öppnas för USA:s militära intressen. Dessutom kringgås demokratin genom att man vare sig informerar eller lyssnar till medborgarna…
Magdalena Andersson (S) skriver att en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke. I avtalets inledande punkt står mycket riktigt att all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser.
Men senare i avtalstexten står det att amerikanska styrkor, deras leverantörer, anhöriga och andra som parterna (det vill säga USA och Sverige) kommit överens om ska få “obehindrad tillgång till och användning av överenskomna anläggningar och områden”. Det handlar om 17 svenska militärbaser där amerikanska styrkor även kan inrätta zoner som hålls utanför svensk kontroll.
USA tycks ha dikterat avtalet som förutsätter svenskt samtycke – vilket samtycke, och vems, när inte Sveriges befolkning tillfrågats? Det finns ingen plan att lösa oenigheter, och Sverige tillåts inte vända sig till internationell domstol…
Ett annat område som berörs i DCA-avtalet är straffrätten. När det rör sig om gärningar som är straffbara både i Sverige och USA skriver Magdalena Andersson att USA, som utgångspunkt, kommer att ha rätt att döma för brott som begås av medlemmar i styrkan såväl inom som utom tjänsten. När det gäller gärningar som är brottsliga i Sverige, men inte i USA, så är det Sverige som har rätt att döma enligt svensk strafflagstiftning.
Men detta är inte i överensstämmelse med avtalstexten, som är otydlig och ger olika besked på olika ställen. I artikel 12 står det: På Förenta staternas begäran och som ett led i sitt åtagande om ömsesidigt försvar avstår Sverige härmed i kraft av sin suveränitet sin företrädesrätt att utöva straffrättslig jurisdiktion (vår kursivering) över medlemmar av de amerikanska styrkorna.
—Karin Utas Carlsson, kvinnor för Fred, Andreas Falk, Svenska Freds med flera, debattartikel i Syre.