Tåget blir alltmer populärt, trots alla problem och förseningar. Sedan 1990-talet har järnvägsresandet fördubblats, men investeringarna i järnvägen har släpat efter i decennier. Samtidigt finns det en överväldigande opinion som vill att staten satsar mer på kollektiva färdsätt. Hela tre av fyra svenskar, 74 procent, är positiva till att staten satsar mer på järnvägar och kollektivtrafik än på vägar, enligt en färsk opinionsundersökning som Naturskyddsföreningen beställt.
Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, varav vägtrafiken står för 90 procent av detta. Järnvägen däremot är redan elektrifierad och står för en mycket marginell del av utsläppen.
Trots att både klimat och väljare föredrar tåg föreslår regeringen raka motsatsen när det kommer till investeringar. I planen för kommande tolv års infrastruktursatsningar får underhåll av väg 354 miljarder, medan järnvägen får 210 miljarder. Regeringen har också under den senaste mandatperioden fattat en rad beslut som gynnar bilåkandet. Det har lett till att utsläppen från trafiken ökat med nästan 20 procent förra året.
Om Sverige satsade lika mycket pengar per mandatperiod på att beta av järnvägsskulden som regeringen lägger på billigare bensin genom skattesänkningar kan vi ha en upprustad järnväg om bara något decennium.
Att inte satsa på järnvägen är en politisk felprioritering av stora mått, som bygger in det svenska samhället i ett allt djupare bilberoende. Och det är inte heller något som svenskarna är intresserade av.
-Beatrice Rindevall, Naturskyddsföreningen, debattartikel i Göteborgs-Posten