Idén om att teknik slår politik tillskrivs ofta entreprenören Jan Stenbeck, vilket även återkommer i den nu aktuella SVT-dramatiseringen. Idéns, eventuella, giltighet är en högaktuell fråga. Vi menar att sentensen är djupt problematisk och att den leder fel när det gäller att förstå och hantera teknisk förändring på ett hållbart sätt.
Teknik i allmänhet och generativ AI i synnerhet bör ses som politiska på grund av dess fördelningseffekter. Politiker och företagsledare upprepar mantrat att vi måste använda AI mer, som om mängden användning i sig vore en garant för framsteg. Men det är en farlig tankefälla. Generativ AI är inte en kraft som i sig själv skapar vare sig demokrati, rättvisa eller välfärd.
Samhällets svar bör därför vara ett fördjupat demokratisk samtal om hur den nya tekniken bör regleras och hur dess vinster bör fördelas. Detta samtal måste ske på samhällets alla nivåer och det bör utgå från realistiska förväntningar på framtiden.
Vi ser nu ett mönster som känns igen från tidigare teknologiska språng. Löften om innovation rullas ut i rekordfart, medan lagstiftare famlar efter reglering. AI-kommissionen trummar ut budskapet att Sverige riskerar att halka efter om vi inte anammar generativ AI snabbare. Men vad är det vi rusar mot – och vad riskerar vi att förlora på vägen?…
AI:s starkaste drivkraft just nu är inte nytta – det är rädsla. Rädslan att halka efter, att tappa konkurrenskraft, att bli frånkopplad framtiden…
Historien visar att ny teknologi sällan fördelar vinsterna rättvist av sig själv. Det var inte ångmaskinen i sig som skapade semesterlagen – det var politiska beslut. Teknik måste balanseras av politik. Det gäller även nu.
-Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och Pontus Wärnestål, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad, debattartikel i Göteborgs-Posten