Torsdagen 15 maj anordnades i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Eskilstuna ett informationsmöte om de Anhörigas Riksförbunds verksamhet. Riksförbundet är sprunget ur ett initiativ från Röda Korset och bildades 1996. Föreningen hette först ”Anhörigrådet i Sverige” men antog sitt nuvarande namn 2007.
Anhörigas Riksförbund vill vara ett språkrör för alla dem som tar del i vårdnaden om släktingar och sammanboende som behöver omvårdnad.
Den som gav oss en faktaladdad information var riksförbundets ombudsman Anette Karlsson. Hon visade också en film om hur det vardagliga livet kan se ut för en kvinna som vårdar sin strokedrabbade man.
1,3 miljoner anhöriga deltar idag i omsorgen av närstående. De Anhörigas Riksförbund har idag 5000 medlemmar . En ideell organisation för anhöriga och alla som är intresserade av problematiken. Anette påpekade att man med ”Anhörig” och ”Närstående” kan mena olika saker. I Riksförbundets vokabulär är ”Anhörig” den som vårdar och ”Närstående” den som får vården.
70 procent av de anhöriga omsorgsgivarna befinner sej i yrkesarbetande ålder. I dagens Sverige tvingas 140 000 löntagare gå ner i arbetstid eller helt sluta yrkesarbeta för att orka med omsorgsarbetet. Det ger naturligtvis effekter på den privatekonomiska situationen. Anhörigas Riksförbund driver kravet om ekonomisk ersättning för 30 dagar per år liksom rätt till tjänstledighet .
Det finns också en jämnställdhetsaspekt. Av de som ger vård i egenskap av anhöriga är en majoritet kvinnor.
Så är det i hela Europa. 20 procent av de kvinnor som står utanför förvärvsarbete i Europa nämner anhörigskap som orsak. För män är siffran 2 procent. Det speglades också i närvaron på mötet i Eskilstuna, eFOLKET:s reporter var ende mannen på mötet.
Riksförbundet kräver också rätt till 20 timmars avgiftsfri avlösning varje månad. Representanter från Arboga-avdelningen berättade att de idag har rätt till 6 timmar i veckan. Avlösning över 6 timmar får man betala för.
Det är naturligt att man som anhörig vill göra allt man kan för den närstående. Anette poängterade dock att anhörigomsorg är frivillig. Det är kommunerna som bär ansvaret för stöd och hjälp till den som behöver det. Trots tydlig lagstiftning som slår fast detta läggs allt större vård och omsorgsansvar på anhöriga. En orsak är det minskande antalet vårdplatser jämfört med behovet.
Annette Karlsson menade också att kommunernas biståndshandläggare brister i sin information till anhöriga när det gäller deras rätt till avlösning. Reglerna för avlösning ändrades 2009 från ”bör” till ”ska”. Riksförbundet verkar för att anhörigstöd ska finnas i alla kommuner. Idag varierar kvalitén på stödet till anhörigvårdar mellan kommunerna. En mötesdeltagare från Gnesta menade att hennes hemkommun skötte sakerna dåligt.
De Anhörigas Riksförbund har inte heller närvaro i alla regioner. Man finns från Piteå till Skåne med 60 lokala föreningar men det finns vita fläckar. Sörmland är en sådan, inge avdelning finns i landskapet.
Mötesdeltagarna från Arboga kunde berätta att dom har 130 medlemmar vilket får anses som mycket bra i en stad av Arbogas storlek. Deltagarna från Arboga menade att man hade stöd från kommunen i sin verksamhet.
Man kan bli medlem på tre olika sätt:
- Gå med i en existerande förening på orten,
- Tillsammans med andra starta en förening,
- Direktansluta sej till Riksförbundet.
Till sakens natur hör ju att just dom som arbetar med omsorg till närstående redan har en tung börda, och att starta en förening kan kännas som en uppgift man inte orkar med. Ett konkret beslut på mötet blev därför att mötesdeltagarna från Sörmland direktansluter sej och får hjälp av Riksförbundet att bilda en förening. Riksförbundet kan också hjälpa till med föreningens ekonomihantering.
Man beräknar att de anhörigas omsorgsinsats motsvarar 183 miljarder kronor. Men samhället förlorar också när människor får gå ner i arbetstid och framförallt när anhörig p.g.a. arbetsbördan själva blir sjuka.
Anette kunde berätta att Riksförbundet nu i samarbete med Helsjöns Folkhögskola startar en fördjupningsutbildning för kommunernas anhörigkonsulenter. Behovet är stort, Riksförbundet får idag telefonsamtal från konsuler som vill veta vad dom ska göra. På sikt hoppas Riksförbundet kunna starta en grundutbildning för dom som vill bli anhörigkonsulter i kommunerna.
Riksförbundet ger ut en tidning – Vi Anhöriga – som kommer 4 gånger om året. Man har också en websida. Du som kanske själv är ”Anhörig” eller är intresserad kan gå in på anhorigasriksforbund.se
Text Peter Widén