Interiör från El-programmet på Rekarnegymnasiet. Också pneumatik ingår i utbildningen. (Foto: René Forsman)

”Vi lärare sätter ner foten nu, vi kritiserar hela systemet”

–Vi lärare ligger precis ovanför vattenbrynet. Nu kommer ännu en smäll, säger Roger Hiding när eFOLKET besöker Rekarnegymniaset för att diskutera nedskärningarna i skolbudgeten. Nedskärningar som det ”social-moderata” styret i Eskilstuna kommun, med Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen i spetsen, vill driva igenom.

“Skolan i fokus” skriver Jari Puustinen (M) samtidigt som han tillsammans med övriga i Barn- och utbildningsnämnden bestämt sig för att hyvla på skolbudgeten. Senaste budet är nu att 97 skoltjänster på grund- och gymnasieskolor kommer att försvinna under 2018. Men kritiken haglar och protesterna är tydliga, speciellt från lärarna, Eskilstunas skolor klarar inte av mer nedskärningarna. eFOLKET har pratat med tre lärare på Rekarnegymnasiet.

– Man säger satsa, men att driva en skola är inte att satsa. Satsa är att göra något extra för att komma ett steg längre. En löpare som satsar sista varvet springer inte i samma takt. Att vi bygger skolor för hundratals miljoner är ingen satsning, för vad är alternativet? Att barnen ska stå på gatan. Att det finns skolor är ett baskrav, säger Samuel Lindholm, lärare på Samhällsvetenskapliga programmet, bakom sitt skrivbord.

Samuel Lindholm.

Samuel Lindholm berättar för eFOLKET att Eskilstuna har en lägre utbildningsnivå en jämförbara kommuner.

– Borde man då inte vilja lyfta skolan? Borde vi då inte tillföra mera resurser än normalt för att komma i kapp? Det låter väl som det rimligaste. Men politikerna säger näää!

Utanför arbetsrummet vi befinner hos i sitter elever runt runda bord. Vissa samtalar och andra läser. Samuel Lindholm fortsätter att kommentera och kritisera de pågående nedskärningarna.

– Skolan är i grunden underfinansierad. När vi drar ned de här tjänsterna, främst lärare som nyanställdes år 2015 och lärarassistenter, får det effekter på hela skolan. En skola är en organism. Det man gör i ena änden kan ge effekt i den andra. Rektorer pusslar med tjänster vilket gör att det försvinner lite här och lite där.

Här på gymnasiet undervisar lärarna för elever som snart ska ut i arbetslivet eller studera vidare. Det är ungdomens sista stopp innan vuxenlivet, men det är också här många kunskapsluckor hos eleverna uppdagas. Många är svåra att täppa igen då det uppkommit under tidigare skolår, just för att det inte gjorts en rejäl satsning där heller.

– Vi ser slutprodukten av nedskärningar som pågått i över tio år. Vi lärare sätter ner foten nu, vi kritiserar hela systemet, säger Samuel Lindholm.

Lärare på El-programmet: ”Nu kommer ännu en smäll …”

eFOLKET möter el-lärarna Stefan Hallberg och Roger Hiding i deras gemensamma arbetsrum.

Roger Hiding och Stefan Hallberg.

– Arbetssituationen är sådan att vi lärare ligger precis ovanför vattenbrynet. Nu kommer ännu en smäll. Vi har hört rykten om att vår undervisningstid kan höjas. Det har redan flaggats för större klasser, vilket är en belastning för läraren. Det blir ännu svårare att rekrytera, suckar Roger Hiding.

Genom att konsekvent försämra lärares villkor och öka på arbetsbelastningen gör man läraryrket ännu mindre attraktivt. Skolverket angav att, räknat i heltidstjänster, 57 procent av de drygt 16 500 lärarna,  som anställdes läsåret 2016/2017 saknade pedagogisk högskoleexamen.

– Större klasser medför mindre tid för varje elev, men också kostnader. Här på elprogrammet har vi stationer som eleverna arbetar vid, vilka är anpassade efter klasstorleken idag. Hur gör vi där? Kan de byggas fler eller ska eleverna stå och vänta större delen av lektionen? Vi har redan läromedel med 20 år på nacken som vi inte har råd att byta ut. Elbranschen förändras ständigt. För att kunna följa kraven från Skolverket och för elevernas skull måste det vara kvalitet på undervisningen, säger Roger Hiding.

– Att skära ned i skolan är det dummaste man kan göra. De som redan är svaga i skolan, blir ännu svagare. Klasskillnaderna växer och blir ännu större. Det man inte tänker på att det man inte vill betala för nu, kommer att kosta senare. Demokrati är inte bara att ha valfrihet, en demokratisk rättighet är också att ha en bra skola. Ett lands välstånd beror på dess utbildningsnivå, säger Stefan Hallberg innan han måste springa iväg till nästa lektion.

Liknande artiklar:
Enligt Jari Puustinen är det en tuff pedagogisk uppgift att förklara varför skolan får nedskärningar
“Skolan i fokus!” jublar Jari Puustinen (m) på Facebook den 17/1. Eskilstuna går med rekordöverskott,
Fredagen den 9 mars gick eleverna i alla tre årskurs-ett-klasserna på Rekarnegymnasiets Fordonsprogram ut i
Idag (20 mars) sammanträffade politiker från kommunstyret – anförda av Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari