Sveriges radios Eko-redaktion kunde i morse avslöja ytterligare fakta kring den svenska säkerhetspolisens aktion mot den kurdiske politikern Shiyar Ali och en svensk toppdiplomat.
Shiyar Ali, bosatt i Gävle, har länge varit en talesperson för det sekulära Syrien-kurdiska partiet PYD (Demokratiska Unionspartiet), som står i ledningen för det kurdiska självstyret i norra Syrien. Ali har som medlem i Centerpartiet också varit aktiv som inom kommunpolitiken i Gävle.
Den 11:e maj greps Shiyar Ali och den svenske diplomaten av SÄPO. Den misstanke mot de två som offentligt tillkännagavs handlade om “grov obehörig befattning med hemlig uppgift”.
De två släpptes snart, men åklagaren Mats Ljungqvist meddelade samtidigt att “misstankar kvarstod”.
PYD och det kurdiska självstyret i norra Syrien har flera gånger angripits av den turkiska Erdoğan-regimen, även militärt. Enligt den turkiska regeringen är PYD ett terroristisk parti. Under den så kallade NATO-processen förmådde Erdoğan den svenska regeringen att ta avstånd från PYD, som tidigare hyllats av till exempel de svenska socialdemokraterna som en demokratisk kraft. Inte minst framhölls av flera svenska partier PYD:s insatser genom sin väpnade milis i nedkämpandet av IS i Syrien.
Den 16:e maj släppte den turkiska regimen den fängslade svenske journalisten Joakim Medin. Samtidigt ägnades gripandet av Shiar Ali och den svenske diplomaten stort utrymme i Erdoğan-trogna turkiska medier.Frågan uppstod om aktionen mot Ali och diplomaten var ett pris som betalades för att Medin skulle släppas ur det turkiska fängelset. Den svenska regeringens upprepade och inledningsvis opåkallade påpekanden om att någon “bytesaffär” inte ägt rum väckte också frågor.
Att den svenske diplomaten namngavs i turkiska medier, vilket nyhetssidan Blankspot var först med att notera, kunde tolkas som att medierna försetts med information från svenska SÄPO via den turkiska säkerhetstjänsten. I svenska medier har diplomatens namn aldrig offentliggjorts.
I samband med den så kallade NATO-processen gjordes en överenskommelse mellan Sverige och Turkiet om att fördjupa samarbetet i “kampen mot terrorism” (det vill säga turkiska oppositionella och kurdiska organisationer) mellan SÄPO och den den turkiska säkerhetstjänsten (MIT). Ett samarbete hade dessutom förekommit sedan redan årtionden tillbaka. Ibland förmedlat av US-amerikanska CIA.
Det som nu framkommit, och som uppmärksammats av Eko-redaktionen, är att ett mejl från den svenske tidigare Turkiet-ambassadören Michael Sahlin till den misstänkte toppdiplomaten, som vidarebefordrade innehållet i Sahlins mejl till den kurdiska politikern i Gävle, skulle ha legat till grund för anklagelsen mot Ali och diplomaten för “grov obehörig befattning med hemlig uppgift”.
Den ofta av Sveriges radio anlitade Sahlin, i egenskap av Turkiet-kunnig, tillbakavisade i morse, då han intervjuades av Ekot, kategoriskt att han under senare år i något sammanhang sammanhang hanterat hemliga uppgifter. Han har under den aktuella tiden endast använt sig av öppen information.
Sahlin understryker att han skickat många mejl, skrivit många artiklar och ställt upp på många intervjuer. Han säger också att han delat analyser med utrikesdepartementet.
Självklart är det enbart öppen information. Jag har inget intresse av att dra på mig något hemligt för det skulle hämma min roll som analytiker. Så att nej, det finns ett stort internationellt smörgåsbord av information som det är ett helsike att hänga med i. Så det behövs inga officiella uppdrag och absolut inga hemligheter.
Ekot har också kontaktat åklagaren Mats Ljungqvist, som meddelade att han inte ämnar ge någon kommentar.
Ljungkvist har i en tidigare intervju sagt att han kan se som en möjlighet att Blankspots uppgifter – om att turkiska mediers skriverier kan tyda på kopplingar till uppgifter som kommit från svenska SÄPO till den turkiska säkerhetstjänsten – pekar på att Blankspot är indragen i en “påverkanskampanj”. Något som begripligt nog fick Blankspots redaktion att gå i taket.
Uppenbart är att krav nu måste ställas på att klarhet i SÄPO:s agerande och bakgrunden till “misstankarna” mot Ali och diplomaten skapas.
Dessutom måste en fördomsfri granskning av SÄPO:s eventuella roll, genom kontakterna med den turkiska säkerhetstjänsten, vid gripandet av Medin göras. Hade svenska SÄPO något att göra med framtagningen av “bevisen” mot Medin? Bevis som presenterades i Ankara i form av artiklar som Medin skrivit. Och vilken kunskap hade SÄPO om de turkiska kollegornas informationsinhämtning i Sverige om Medins göranden?
Hursomhelst måste nu krav resas på att allt samarbete mellan den turkiska säkerhetstjänsten MIT och SÄPO upphör.
Dessutom måste pappren upp på bordet vad gäller allt som rör SÄPO:s aktion mot Shiyar Ali och den svenska “toppdiplomaten”.
Ett grundligt räfst- och rättarting är minst sagt påkallat.
