I skuggan av förmiddagens rapporter om Israels massiva angrepp på Iran kan den som letar hitta uppgiften att minst 30 Gaza-bor under gryningstimmarna dödats genom den israeliska krigsmaktens våldshandlingar. Elva av de palestinska dödsoffren sköts ihjäl då de hungrande köade vid de dödsfällor som kallas stationer för matutdelning – arrangemang kontrollerade av USA:s och Israels skugglika organisation Gaza Humanitarian Foundation (GHF).
Inte en dag går utan att hjälpsökande massakreras vid GHF:s stationer. Inte en dag går utan att palestinier runt om i Gaza-området massakreras genom israeliska terrorbombningar och drönarattacker. Och inte en dag går utan att Västbankens palestinier utsätts för den israeliska militärens och de fascistoida bosättarligornas trakasserier och våld.
Vid tretiden i natt inledde Israel en massiv oprovocerad attack mot Iran. 100 jaktplan angrep över 200 mål. Målen var bland annat en urananrikningsanläggning och avskjutningsramper för missiler. Men angreppen inkluderade även en lång rad individer. Flera höga militärer mördades, bland dem Revolutionsgardets befälhavare Hossein Salami och försvarsmaktschefen Mohammad Bagheri. Också Irans högste ledare ayatollan Ali Khameneis närmaste rådgivare Ali Shamkhani tillhörde de utvalda. I hans fall är det oklart om han fortfarande lever, eller är kritiskt skadad.
Från israeliskt håll hävdas att dessutom tio ledande kärnfysiker var uppsatta på dödslistan. Åtminstone sex av dem har rapporterats döda.
Trump-administrationen hävdar nu att man inte varit involverad i nattens angrepp. Israels regering hävdar att Vita Huset var informerat, men inte deltagande.
I USA har det israeliska angreppet allmänt applåderats av det republikanska partiets kongressledamöter. Applåder har också kommit från flera kongressledamöter tillhörande Demokraterna. Men inte från alla. Från det hållet har också avståndstaganden hörts.
För Netanyahu innebär angreppet inga problem vad gäller opinionen i Israel. En klar majoritet av israelerna står bakom regeringen. Så gör även i stort sett hela oppositionen i det israeliska parlamentet.
Samtidigt är det odiskutabelt så att något verkligt och akut hot mot Israel från Irans sida inte finns, och har inte heller tidigare funnits. Så vad ligger bakom attacken, och att den kom just nu?
Svaret heter Gaza och Västbanken.
Att försöka driva fram en större regional konflikt är något som den israeliska högerregimen länge ägnat sig åt, och vid sidan av Libanon har det främst handlat om en eftersträvad konfrontation med Iran. Det provocerande mordet på Hamas-ledaren Ismail Haniyeh under dennes besök i Teheran ledde inte till krig, därför att Irans svar blev så begränsat. Samma sak med Israels många mord på ledare inom den med Iran lierade libanesiska rörelsen Hizbollah.
Ett regionalt krig med Iran involverat skulle politiskt, diplomatiskt och medialt kunna överskugga det som för den israeliska regeringen utgör det viktigaste strategiska målet: nämligen en massiv fördrivning av den palestinska befolkningen. Bort från Gaza-området och bort från Västbanken. Annekteringen av Gaza-området och Västbanken är mål som den sittande israeliska högerregeringens ministrar sticker under stol med, och viktigt är att den nu sittande presidenten i Vita Huset och hans administration ställt sig bakom annekteringsmålen.
Gaza-områdets palestinier skall enligt “Trumplanen” fördrivas och enligt USA:s regering har Israel “en biblisk rätt till Samarien och Judéen”, det vill säga till annektering av Västbanken.
Det vi nu kan vänta oss är att Israel kommer att följa upp nattens attack med ytterligare en våg av mord på iranska ledande politiker och militärer, samtidigt som man försäkrar sig om ett totalt övertag i luften. Kriget kommer att handla om att Israel målmedvetet går in för att kasta Iran in i förstörelse och kaos.
Donald Trump har idag riktat sig till Iran med uppmaningen att fortfarande “förhandla med USA”. Alternativet är, enligt Trump, att “inget kommer att bli kvar” av landet.
Vad gäller Gaza stegras befolkningens plågor dag för dag. Den rigorösa utsvältningspolitiken kombineras med ständigt pågående massakrer, och befolkningen drivs mot så kallade “koncentrationer” i områdets centrala och södra del, varifrån den slutgiltiga fördrivningen – deporteringen bort från Gaza-området – är tänkt att ske.
Förmodligen är nu den israeliska regeringens mål att kunna genomföra den definitiva fördrivningen i relativ närtid.
Vad gäller Västbanken har Israels högerkrafter angett 2025 som “annekteringens år”.
Det är med stor sannolikhet den israeliska regeringens förhoppning att den diplomatiska och politiska turbulensen till följd av den väpnade konflikten med Iran kommer att förskjuta omvärldens fokus, och därmed underlätta “den slutgiltiga lösningen av Palestinafrågan”.
