Amerikansk makt är, inte något normativt projekt som gynnar hela världen. Den utövas i nationellt egenintresse.
Latinamerika definieras i strategin som ett amerikanskt kärnområde. ”Icke-hemisfäriska aktörer” ska inte tillåtas äga strategiska tillgångar, bygga infrastruktur eller etablera militär närvaro. USA uppträder inte som samarbetspartner, utan som kravställare. Och kravbilden är omfattande…
USA befinner sig i ett läge där den globala ordning landet byggde efter andra världskriget faller i bitar. Sedan 1945 har amerikansk makt vilat på tre ben som förstärkt varandra: industriell överlägsenhet, dollarns roll som global reservvaluta och ett institutionellt system som knutit andra länder hårt till amerikanska marknader och regler skrivna i Washington. I dag är inget av detta lika självklart.
Runt om i världen försöker flera stater aktivt minska sitt dollarberoende. I USA har förmågan att i stor skala producera varor, energi och strategisk infrastruktur urholkats när vinster prioriterats framför investeringar…
Donald Trumps löfte till världen är samtidigt att USA inte längre står för att hedra några långsiktiga, trovärdiga åtaganden gentemot vänner eller allierade. En mer handgriplig kontroll över energi, råvaror och finansiella flöden är det viktiga.
Och sådan kontroll skaffar man sig genom hot, sjökontroller, upprättade intressesfärer, ekonomiska sanktioner, blockader och militär närvaro.
-Daniels Swedin, ledare i Arbetet
Läs mer https://arbetet.se/2026/01/03/darfor-bombar-donald-trump-venezuela/