Miljöminister Romina Pourmokhtari har under sin tid som minister lovat att stå upp för Naturrestaureringslagen, minskade koldioxidutsläpp, skydd av den biologiska mångfalden och en utökad trålgräns längs Sveriges kust.
I praktiken har dessa löften gång på gång fått vika när samarbetspartierna i regeringen motsatt sig dem. Resultatet är en politik som saknar både handlingskraft och konsekvens.
Situationen i Östersjön är akut. Strömming och sill – grundpelare i ekosystemet – har minskat kraftigt…
Trots detta tillåts industritrålare fortfarande att fiska längs stora delar av Östersjökusten, med förödande konsekvenser för ekosystem och kustsamhällen.
Regeringens proposition.. innehöll ett viktigt förslag: att ta fram permanenta regleringar…
I remissrundan var nästan samtliga instanser positiva utom de industriella trålfiskarnas intresseorganisationer. Ändå har regeringen valt att endast införa ett tillfälligt trålförbud på två år, begränsat till området mellan Ålands hav och norra Öland…
Då risken för strömmingens kollaps kan vara nära är det svårt att förstå varför regeringen inte snarast fattar ett permanent och nationellt beslut om begränsat trålfiske.
Ett omedelbart förbud mot industriellt trålfiske inom 12 sjömil längs hela Östersjökusten är nödvändigt för att rädda strömmingen, sillen och vildlaxen.
Östersjön har inte råd att vänta.
-Östersjöuppropet, Kicki Seeman med flera
Läs mer i Västerbottens-Kuriren, debatt
https://www.vk.se/2026-01-20/debatt-agera-nu-radda-strommingen-sillen-och-vildlaxen-ea4af