Nyårsönskningen är en rätt vacker tanke. Särskilt om man lyckas hålla den för sig själv. Jag har ingen Gud att prata med, och även om Djävulen fortfarande dyker upp ibland, så pratar jag mest för mig själv – och har ännu inte kommit ner i så där djupt specifika egna önskningar.
Ett år till skulle jag ändå kunna tänka mig. Ett riktigt bra år. Friskt. Jag skulle vilja säga ”tio bra år till”, men det känns nästan som om jag utmanar mormor lite väl saftigt där, hon hade inte gillat den förmätenheten, och trots att mormor legat begravd i Skillingaryd i 26 år så vill jag fortfarande inte göra henne besviken. Mormor var och är min förebild i livet.
Nyårsnatten är full av förvillelser, precis som midsommarafton, men i det kompakta mörkret passar de huttrande löftena perfekt – varma berusande ljusa midsommarnätter är tvärtom som gjorda för de förbjudna brutna löftena.
Samma backanal, helt olika förutsättningar. På nyårsafton lovar vi, på midsommar bedrar vi. Finns inget att göra åt detta tyvärr, tro mig.
-Johan Croneman, kulturkrönika i Dagens Nyheter
Läs mer https://www.dn.se/kultur/johan-croneman-pa-nyarsafton-ger-vi-loften-pa-midsommar-bedrar-vi/