Omvärldens passivitet har bidragit till Israels folkmord

Det finns en lång historia bakom kriget mellan Israel och Hamas och det fruktansvärda folkmord som nu utspelar sig i Gaza…

Nu krävs en omedelbar vapenvila, men för att skapa en långsiktig fred behövs också ett aktivt agerande från det internationella samfundet. Omvärldens passivitet har starkt bidragit till katastrofen idag…

FN beslöt i november 1947 att Palestina skulle delas i två stater när det brittiska mandatet upphörde. Den ena för ett självständigt arabiskt land och den andra för en oberoende judisk stat. Jerusalem skulle vara öppet för bägge grupper, men administreras av en internationell enhet.

Men spänningarna mellan de två folkgrupperna förvärrades. Palestinska byar och städer utsattes för attacker som pressade många invånare att fly sina hem. Israel fick därmed kontroll över ett större område än det som FN-företrädarna hade angivit.

I mitten av maj 1948 utropades staten Israel formellt. Ett försök av några av de arabiska grannländerna att med militärt ingripande ge stöd till palestinierna slutade i fiasko. FN gav i det läget Folke Bernadotte uppdraget att försöka medla mellan de två parterna. Efter en tid av ingående utredning var en av hans slutsatser att åtgärder måste vidtas för att göra det möjligt för de palestinska flyktingarna att återvända till sina hem i säkerhet.

När Bernadottes bedömning blev känd attackerades han på öppen gata i Jerusalem och mördades brutalt. De som genomförde mordet visade sig vara knutna till en av de israeliska terrorgrupperna.

Några månader senare beslöt FN:s generalförsamling att de flyktingar som ville återvända till sina hem och leva i fred med sina grannar skulle tillåtas göra det så snart som möjligt. De som inte kunde eller ville komma tillbaka skulle få ersättning för förlorad egendom, enligt internationell praxis.

Än i dag har dessa flyktingar inte fått rätt att återvända…

Händelserna i byn Deir Yassin den 9 april 1948 borde ha väckt djupare oro om utvecklingen. En skoningslös massaker, bland offren också kvinnor, barn och äldre personer. Massakern i Deir Yassin var inte unik. Men eftersom dessa händelser var politiskt känsliga, inte minst inför utlandet, blev fakta kring dessa aktioner hemligstämplade för en längre tid.

Det stod klart att förstörelsen av hela byar och städer hade varit systematisk. En av de mer kända forskarna, Benny Morris, listade 369 fall av förstörda byar. Andra forskare har noterat ännu fler drabbade byar.

-Thomas Hammarberg, essä i Dagens Arena

Läs mer https://www.dagensarena.se/essa/fortrycket-mot-palestinier-borjade-for-manga-ar-sedan/