Genom att tilldela (freds)priset till María Corina Machado, en politiker som både stöttat Israels krigsbrott i Gaza och försvarat folkrättsvidriga militära ingripanden mot sitt eget land, bidrar Nobelkommittén till att vapenisera själva begreppen demokrati och fred.
Machados paroll ”ballots instead of bullets” är värd att lyfta fram. Det är också viktigt att oppositionella i auktoritära regimer får stöd. Men ett fredspris kan inte reduceras till att belöna någon bara för att hon står i opposition.
När priset riskerar att legitimera krig (som det krig Trump tycks förbereda för att ta kontroll över Venezuelas olja) liksom brott mot internationell rätt och selektiv tillämpning av mänskliga rättigheter, då förlorar det sin mening. Det är lätt att glömma att Machado skrev under El Carmonazo – kuppdekretet 2002 som upphävde konstitutionen, upplöste nationalförsamlingen och avskaffade högsta domstolen i Venezuela.
Samma krets av högerkrafter som genomförde statskuppen mot Hugo Chávez när han var nyvald, med stöd från USA, har sedan dess systematiskt underminerat demokratiska processer i bland annat Brasilien och Argentina…
Att lägga all skuld på Venezuelas nuvarande diktator Maduro är därför att skriva om historien. Hade oppositionen respekterat valresultat och demokratiska spelregler hade landet haft helt andra förutsättningar i dag.
Det är mot den bakgrunden Machados demokratiska trovärdighet måste bedömas. Den som på allvar försvarar demokratiska principer skriver inte under ett dokument som avskaffar dem, ställer sig inte bakom folkrättsvidriga bombningar och sluter inte allianser med krafter som öppet hotar demokrati och fred.
När sådant agerande dessutom belönas med ett fredspris riskerar själva demokratibegreppet att reduceras till ett slagträ i kampen om global makt.
-Anna Ardin, krönika i Syre
Läs mer https://tidningensyre.se/2025/15-oktober-2025/anna-ardin-nar-demokrati-och-fredspris-blir-slagtran/