Moderaterna har öppet utmanat vänstersidan med en valslogan som går ut på att med Ulf Kristersson som statsminister får man mat- och drivmedelrabatt mm och med Magdalena Andersson får man straffrabatt för kriminella mm. (se lästips)
Slopandet av straffrabatten för de som döms för flera brott är en del av det paket av straffrättsreformer som Tidölaget utlovat sedan 2022 och som delvis trädde i kraft den 1 augusti i år. Förslaget som Moderaternas slogan syftar på kommer upp i riksdagen den 13 augusti. Antydan är att vänstersidan, med Socialdemokraterna i spetsen, aktivt vill fortsätta att erbjuda en så-kallad mängdrabatt för sådana som döms för alla typer av brott. Och att det är oppositionen som förhalat reformerna.
Samtidigt är det svårt att kringgå att det är Tidölägret – eller i alla fall delar av det – som självt bär det tyngsta ansvaret för att straffrättsreformerna fördröjts sedan de först lyftes av SD 2022. Man utlovade först reformer som skulle träda i kraft 1 juni 2023. I juli 2023 bedyrade justitieminister Gunnar Strömmer (M) på nytt vikten av dessa reformer och utlovade ett snabbspår för lagstiftning på området. Ändå är det först tre år senare, och en och en halv månad före valet, som de första betydande lagändringarna träder i kraft.

Man lyfter dessutom fram en specifik aspekt (nämligen förslaget om slopad mängdrabatt som Socialdemokraterna delvis är emot) som ett sätt att få vänstersidan att framstå som att de står på de kriminellas sida snarare än brottsoffrens.
Problemet är att Socialdemokraterna inte är emot utan för att slopa mängdrabatten, i alla fall för våldsbrott. Deras kritik mot det framlagda förslaget kretsar snarare kring hur reformen ska kunna implementeras och till vilken kostnad för skattebetalare. Och där har de medhåll från flera tunga remissinstanser och forskare som menar att effekten av flera typer av straffskärpningar är obetydlig och ibland kontraproduktiv.
I och med de reformer som trädde i kraft 1 augusti ska domstolar döma ut hårdare straff än tidigare för ett stort antal brott. Bland annat ska gängkriminella dömas till dubbla straff. Kriminalvården har sagt att det ”i nuvarande takt” kommer att dröja minst till 2040 att bygga tillräckligt med fängelseplatser för att täcka hela regeringens straffrättsreform. Den totala kostnaden för kriminalvården, polisen och domstolarna har beräknats till upp emot 100 miljarder kronor.
Hur detta ska finansieras är till stor del oklart, men finansminister Elisabeth Svantesson (M) har pekat ut det redan hårt nedskurna internationella biståndet som möjlig finansieringskälla.
Rolf Waltersson och Anna Eriksson
Lästips:
Svar på skriftlig fråga 2022/2023:64 besvarad av justitieminister Gunnar Strömmer (M) – Dubbla straff för gängkriminella – Riksdagen, 30 november 2022
Justitieministern: Dubbla straff för gängkriminella – TV4 Nyheter, 19 juli 2023
Utskottet säger ja till dubbla straff för brott i kriminella nätverk – Riksdagen, 11 juni 2026.
Slopad mängdrabatt dröjer – fängelser för fulla – SVT Nyheter, 2 augusti 2026
Hur fan hamnade vi här? – Fängelselandet Sverige – SVT Play, 30 juli 2026 (satirprogram som innehåller en del intressanta synpunkter)
