PFAS är samlingsnamnet för cirka 15 000 syntetiska kemikalier som är extremt svåra att bryta ner i naturen. Därför kallas de för ”evighetskemikalier”.
PFAS används inom många områden – kosmetika, stekpannor, brandskum, kläder, bekämpningsmedel inom jordbruk, regnkläder, bilvax, skidvalla, engångsförpackningar, elektronik och mycket annat.
PFAS påverkar natur, människor och djur. För människor pekar man på förhöjda risker. Bland annat försämrat immunförsvar, leverskador, förhöjda kolesterolvärden och cancer.
Nyligen meddelades att boende i Kallingen som fått sitt dricksvatten förgiftat genom användningen av brandskum inte beviljas någon ersättning från staten. Det var föroreningar genom brandskum som använts vid brandövningar.
Och idag får vi höra att användningen av PFAS ökat kraftigt inom jordbruket. Det är främst vid bekämpning av bladmögel, insekter och ogräs.
Vid användning inom jordbruket är risken överhängande att PFAS sprids i naturen, rinner ut via diken i åar och sjöar, och att det förgiftar grundvattnet.
De som försvarar användningen, bland annat inom jordbruket, av PFAS pekar på de ekonomiska konsekvenserna. Att skördarna minskar om man inte besprutar.
Men det finns lantbrukare som insett allvaret och övergått till ett mer ekologiskt och hållbart jordbruk.
Dessutom är det så att många som använder bekämpningsmedel inte ens vet om att det innehåller PFAS.
Och att det är de arbetar vid tillverkningen och de som använder kemikalier som innehåller PFAS är de som är mest utsatta.
Hormoslyrskandalen
Under 1970-talet hade vi den så kallade Hormoslyrskandalen, som var Sveriges kanske största giftskandal någonsin. Hormoslyr var ett bekämpningsmedel som innehöll giftiga fenoxisyror och som främst användes för att bekämpa lövsly på kalhyggen (föryngringsytor som det kallas med en förskönande omskrivning) och längs banvallar.
Hormoslyr tillverkades av BT Kemi vid Teckomatorp. Det avslöjades att BT Kemi hade grävt ner 100-tals tunnor med giftigt avfall i marken.
Hormoslyr orsakar bland annat fosterskador, genetiska förändringar, leukemi och lymfkörtelcancer.
Hormoslyr – Agent Orange – Vietnamkriget – konsekvenser för natur, människor och djur
Hormoslyr är samma preparat som Agent Orange. Det var Agent Orange som USA:s krigsmakt använde under Vietnamkriget för att avlöva stora djungelområden för att inte ”fienden” skulle kunna gömma sig där. Jag läser:
”Under Vietnamkriget spred USA cirka 80 miljoner liter av avlövningsmedlet Agent Orange över Vietnam. Giftet innehöll dioxiner som orsakade omfattande miljöförstöring och spreds i ekosystemen. Det har lett till långvariga hälsoproblem, inklusive cancer, samt genetiska skador och svåra missbildningar hos flera generationer.
De långtgående konsekvenserna av spridningen inkluderar:
Mänskligt lidande: Hundratusentals civila vietnameser har drabbats av svåra sjukdomar som cancer, neurologiska skador och diabetes
Arv över generationer: Dioxinerna skadar arvsmassan, vilket gör att barn och barnbarn till de som exponerades än idag föds med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.
Ekologisk kollaps: Stora områden av Vietnams regnskogar och jordbruksmark slogs ut och förgiftades, vilket även slog hårt mot den biologiska mångfalden och landets naturresurser”.
Källa: Google AI-översikt. Jag har kollat och dubbelkollat. Uppgifterna är trovärdiga och sanna.
Under ”Hormoslyrskandalen” ringde jag till Sara Lidman för att höra med henne om det stämmer – att hormoslyr är samma bekämpningsmedel som Agent Orange. Jodå det är det svarade hon.
Sara Lidman var författare och starkt engagerad mot USA:s krigföring i Vietnam. Hon skrev flera böcker om kriget. Och hon var aktiv i FNL-rörelsen.
Från myndigheter och andra bedyrar man att de tillåtna gränsvärdena är så låga att de inte utgör någon fara.
Även om det är så, kan man fråga sig om alla ”ofarliga halter” av diverse kemikalier man får i sig tillsammans utgör hälsorisker.
Det är tungmetaller som bly, kadmium med mera. Det är miljögifter av olika slag. Det är ftalater – mjukgörande kemikalier i bland annat plaster.
Allt detta, och mer därtill. Vad blir den sammanlagda effekten av denna ”pytt i panna” där varje ingrediens var för sig påstås vara ofarlig.
Rolf Waltersson
Lästips:
- Fördubbling av PFAS-kemikalier i jordbruket på åtta år – Sveriges Radio, 6 juli 2026
- PFAS genom tiderna – Naturskyddsföreningen, 3 februari 2023
- Vad är PFAS? – Vanliga frågor och svar – Naturskyddsföreningen, 28 april 2026
- Dyster PFAS-prognos i svenska vatten – Lunds universitet
- PFAS (per- och polyfluorerade akylsubstanser) – Cancerfonden
- Staten nekar ersättning till PFAS-drabbade i Kallinge – SVT Nyheter, 3 juli 2026
- Agent Orange – Wikipedia
- Agent Orange and the Vietnam War – YouTube, 22 okt 2015 (filmsnutt på drygt en minut)
