Under lång tid har diktaturstyrda länder som Saudiarabien kritiserats för hur de behandlar utländska arbetare. Visitationszoner och utvisningar av människor som saknar laglig uppehållsstatus i de länder har väckt stark internationell kritik.
Sverige och andra europeiska demokratier har ofta fördömt sådana metoder och uttryckt oro över de mänskliga rättigheternas ställning i länder där migranter behandlas som människor med lägre värde. Sveriges modell var alltid Allas lika värde.
I dag växer dock en oro över att Sverige är på väg att avvika från de demokratiska principer som landet länge har försvarat. Kritiker menar att den politik som drivs fram av Sverigedemokraterna riskerar att underminera värden som frihet, jämlikhet och mänsklig värdighet. Med Donald Trump i makten i USA och de höger populistiska partier som kämpar för makt i Europa, världen vittnar en ny politisk katastrof.
Människor flyr från krig, förtryck och orättvisor i sina egna hemländer för att söka trygghet i demokratiska länder som Sverige. De kommer hit med hopp om frihet, rättssäkerhet och lika möjligheter. En viktig anledning till att auktoritära regimer ofta motiverar utvisningar av så kallade ”illegala arbetare” är föreställningen att endast landets egna medborgare har full rätt till nationens resurser och möjligheter. Migranter ses då som människor med lägre anspråk och mindre värde.
De västerländska demokratierna har historiskt varit bland de starkaste rösterna mot sådana synsätt och har arbetat för att försvara universella mänskliga rättigheter.
Om Sverige börjar engageras i en politik som präglas av misstänksamhet, exkludering och hårdare behandling av utsatta grupper riskerar landet att förlora dess status som en demokratisk som försvarar demokrati och frihet för alla. Sverige – ett land har länge varit en förespråkare för demokrati, frihet och jämlikhet inom FN och det internationella samfundet – börjar acceptera politik som delar upp människor utifrån etniskt ursprung, skapar ett ”vi och dem”-tänkande och normaliserar diskriminering, skulle konsekvenserna kunna bli allvarliga. Det vore inte bara ett problem för Sverige utan också ett bakslag för de demokratiska ideal som den civiliserade världen bygger på.
Världen präglas redan i dag av segregation, ojämlikhet och konkurrens om resurser. En del av dessa konflikter har djupa biologiska och historiska rötter. Människan bär fortfarande på instinkter som formats genom evolutionen, där kampen om resurser har spelat en central roll. Men många av dagens problem förstärks också av mänsklig girighet, kortsiktighet och bristande solidaritet.
Samtidigt finns det möjligheter att välja en annan väg. Jordens resurser är tillräckliga för att skapa välstånd för fler människor om de förvaltas klokt. Genom bättre utbildning, internationellt samarbete och fortsatta framsteg inom vetenskap och teknik kan mänskligheten bygga ett mer rättvist och hållbart samhälle.
För att lyckas krävs också att vi stärker de värden som motverkar egoism och splittring. Medborgare behöver uppmuntras till ansvarstagande, respekt och solidaritet, snarare än att drivas av rädsla eller egenintresse.
Teknologiska framsteg och artificiell intelligens gör världen allt mindre och mer sammanlänkad. Människor, idéer och kunskap kan röra sig över gränser snabbare än någonsin tidigare.
Svenska folket behöver fatta eget beslut om hur Sverige ska se ut. Vi kan göra det i september i år. Vi behöver se bakom material och inse att det inte är mänskligt att utvisa unga studenter som söker efter kunskap i Sverige
Awes Osman
Författare och lärare.
