Titt som tätt går jag in på Bloombergs Billionaires Index för att se hur det går för de 500 rikaste i världen. (se lästips). Senaste uppdateringen 29 maj visar att Elon Musk drar ifrån. Med sina 740 miljarder dollar (6 845 miljarder svenska kronor) äger han mer än dubbelt så mycket som Larry Page som ligger på andra plats med ”bara” 329 miljarder dollar.
En som tappat fart är Mark Zuckerberg, Den enda i tätklungan som tappat i förmögenhet. Med minus 13 miljarder dollar har han endast 225 miljarder dollar kvar och har halkat ner till en sjätte plats..
De 8 i täten i den här dansen kring guldkalven har två saker gemensamt. De kommer från Förenta staterna (USA). Och de är verksamma inom ”teknologi”
Elon Musk hamnade i rampljuset när han utsågs av sin då nära vän Donald Trump att hålla i yxan när den amerikanska statens administration skulle ”effektiviseras”.
Visst, det finns säkert en byråkratisk ”överbyggnad” i såväl USA, i Sverige och i övriga världen som ”lever sitt eget liv” och som både kan och ska ifrågasättas.
Men är man anti-woke och går fram som en furie är risken stor att man ”kastar ut barnet med badvattnet”. Ett ordspråk som betyder ungefär att man i sin iver att rensa bort sånt som är onödigt även rensar bort det som är nödvändigt.
Nu har bödeln Elon Musk återgått till sitt tidigare värv – att utveckla och integrera sitt företagsimperium inom fordon, rymdfart och artificiell intelligens.
Det här handlar inte bara om rikedom, om förmögenhet. Det handlar också om makt. De som äger mycket har genom sitt ägande stor makt att påverka och förändra samhällsutvecklingen.
Det kan ske helt öppet, som i exemplet med Elon Musk. Men det sker oftast i det fördolda, bakom kulisserna. Där har de rika genom sina resurser och kontaktnät möjlighet att påverka på ett helt annat sätt än de fattiga.
Till och med Finanspolitiska rådet slog fast det i sin rapport för 2024 där man skriver:
”En alltför hög grad av ekonomisk ojämlikhet har en destruktiv inverkan på flera samhällsområden… Den sociala tilliten kan urholkas om människor upplever samhället som orättvist, med ökad brottslighet som följd. I längden kan en stor ojämlikhet leda till att vissa grupper kopplar grepp om politiken medan andra grupper förlorar tilltron till den politiska processen. Då är demokratin i fara… (se lästips)
Det som Finanspolitiska rådet lite försiktigt varnar för är redan ett faktum.
De ökande klyftorna mellan fattiga och rika, i världen och i Sverige, handlar inte bara om en orättvis fördelning. Det handlar också om demokrati. Vilka som har makt och vilka som är maktlösa.
Om vi tittar på den motsatta delen, de som är extremt fattiga kan man läsa:
”Ungefär 10 procent av världens befolkning, vilket motsvarar cirka 800-900 miljoner människor, lever i extrem fattigdom. Denna grupp definieras av Världsbanken som de som lever på mindre än 2,15 US-dollar om dagen. Det motsvarar ungefär 20 kronor om dagen.
Rolf Waltersson
Lästips:
- Ökande ojämlikhet medför risker för hela samhället – Akademikers, 21 februari 2024
- Bloomber Billionaires Index – Bloomberg.com (går också att få med svensk översättning)
- Fattigdomen står stilla – de rikaste fortsätter dra ifrån – Oxfam Sverige. 20 januari 2025