Ja, ingenting går nu som statsminister Ulf Kristersson hade planerat. Ett av hans många problem är hans eget parti. Moderaterna går nån slags kräftgång alltså bakåt i opinionsmätningarna. Idag ligger m på cirka 17 procent. För ett halvår sen låg dom på 19 procent. SD emellertid verkar ligga tryggt på runt 20 procent sympatisörer …
Sen förutom det så har det nu i dagarna dykt upp ännu ett problem för Kristersson – nämligen NATO. Detta förbättrade elände till krigsorganisation som nu hotas av kollaps. Det beror till stor del på att sheriffen därborta i Washington vid namn Donald Trump under ganska lång tid har format och hotat med att lämna det där bakom sig. Han har blivit minst sagt förbannad på de Europeiska länderna i NATO som fullständigt struntat i att backa upp hans anfallskrig mot Iran.
Så där ser det ut nu för Kristersson som alltså har en rejäl uppförsbacke framför sig. Ja, så kan det gå. Vad skulle vi in i den där krigsorganisationen för kan man undra. Det blev ju bara en massa problem. Och vad sägs numera på regeringskansliet om detta fiasko? Ingenting. Det är tyst som i graven höll jag på att säga … om uttrycket tillåts.
Och vad sägs från NATO-kramarna inom sossarna då? Ingenting. Det var ju Magdalena Andersson samt Peter Hultquist som lurade in oss i det där. Vad säger dom då? Ingenting, förstås. Det är locket på där också.
Ja det är tungt nu i dessa dagar att heta Ulf Kristersson, och Pål Johnson också. Försvarsministern som har stått där framför mikrofonen och tjatat om hur viktigt det är med samarbetet inom NATO mellan Europa och storebror på andra sidan Atlanten USA. Nu håller det där så kallade samarbetet att så att säga rinna ut i sanden. Nu ska det snabbt tas fram en plan B för ett så kallat Europeiskt NATO. Och där finns förstås NATO-kramaren Ulf Kristersson med och planerar. Är någon förvånad? Var ska sleven vara om inte i grytan?
Kjelle i Skogsängen
