I Sverige, till skillnad mot många andra länder, har vi inga regler om minimilöner. Tittar man på hur det ser ut inom EU:s 27 medlemsländer är det 22 som har lagstadgade minimilöner. De fem länder som inte har några minimilöner är Sverige, Danmark, Finland, Österrike och Italien.
Att Sverige inte har några lagstadgade minimilöner beror på att vi värnar ”den svenska modellen”. Det vill säga att det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal kommer överens om löner. Och att staten ska hålla sig utanför.
Men den ”heliga kon” har nu slaktats genom att Tidöregeringen infört minimilöner när det gäller arbetstillstånd för utländsk arbetskraft.
För att få arbetstillstånd krävs, från 1 juni i år, att man tjänar minst 90 procent av medianlönen.
Eftersom medianlönen ligger på 37 100 kronor i månaden innebär 90 procent att man måste tjäna minst 33 390 kronor för att få arbetstillstånd i Sverige.
Detta ska gälla även retroaktivt vilket innebär att invandrare som tjänar under 33 390 kronor utvisas. Och det händer titt som tätt att invandrare utvisas därför att deras lön är för låg. (se lästips)
När nu regeringen satt ribban på 33 390 kronor frågar man sig varför inte detta ska gälla för hela arbetsmarknaden. Inte minst mot bakgrund av att ”den svenska modellen” fungerar så dåligt att många som arbetar under kollektivavtal har väldigt låga löner. Löner som ligger en bra bit under regeringens krav
Några exempel på yrken där medianlönen är låg:
Hemservicepersonal och vårdbiträden – 23 400 kr
Städare – 25 600 kr
Kafé- och konditoribiträden – 24 900 kr
Barnskötare – 26 100 kr
Djurskötare – 25 000 kr
Taxichaufför – 27 500 kr
Detta är alltså medianlönen inom några yrken. Det betyder att många tjänar under, till och med mycket under dessa lönegränser. Ofta är det invandrare som till stor andel jobbar inom låglöneyrken.
Sedan har vi arbetsplatser där det saknas kollektivavtal och där djungels lag råder beträffande löner och andra anställningsvillkor.
En lön på 25 000 i månaden ger efter skatt cirka 17 000-18 000 i plånboken. Man betalar bara kommunalskatt, och den varierar mellan kommuner och regioner. Som högst 35,2 procent och som lägst 28,93 procent.
Men som sagt. Nu har regeringen infört en lagstadgad minimilön för utländsk arbetskraft. Då är det inte helt ologiskt att begära att samma ska gälla för hela den svenska arbetsmarknaden.
Vi har också en gräns för fattigdom, eller ”låg ekonomisk standard”, eller ”relativ fattigdom” som det kallas officiellt. Den gränsen ligger vid 60 procent av medianlönen. Det betyder att tjänar man under 22 260 kronor (före skatt) i månaden räknas man som fattig. Det är många i Sverige som arbetar och inte kommer upp i dessa löner. (se lästips Rädda Barnen)
Sedan borde vi i konsekvensens namn också ha en anständighetens gräns för maximilöner. (se lästips eFOLKET)
Rolf Waltersson
Lästips:
- Nya lönenivåer för arbetskraftsinvandring och skärpta krav för anhöriginvandring – Regeringskansliet, 6 oktober 2025
- Så har Europa genomfört minimilönedirektivet – Medlingsinstitutet, 20 februari 2026
- Vad är skillnaden mellan absolut och relativ fattigdom – Rädda Barnen, 8 oktober 2018
- Kollegorna vill avstå lön – för att rädda kvar Sam – Aftonbladet, 25 november 2025
- Lista: Här är de 10 yrken som har lägst lön i Sverige idag – Jobbland, 5 juni 2025
- Ericssons vd slår nytt rekord – Tjänade över 102 miljoner förra året – eFOLKET, 10 mars 2026
