Simona Mohamsson intervjuades i SVT:s Agenda på söndagskvällen 15e mars om sin uppgörelse med Sverigedemokraterna i veckan – det så kallade ”Sverigelöftet”. I intervjun blottlade hon en fullständig frånvaro av demokratisk instinkt. Programledaren kunde visa på att beslutet att göra upp med SD togs av Mohamsson själv tillsammans med en mycket liten grupp i partitoppen: gymnasieminister Lotta Edholm, Mohamssons statssekreterare Adam Alfredsson och möjligen ytterligare ett par stycken.
När programledaren ställde frågan om det demokratiska i att inte ens partistyrelsen var informerad svarade Mohamsson att hon trodde att människorna i landet inte var speciellt intresserade av det liberala partiets interna beslutsgångar utan av resultatet som enligt henne blev bra liberal sakpolitik.
Jag tror hon har fel. Den demokratiska traditionen i vårt land gör att de allra flesta tycker att avgörande beslut i en förening måste kunna diskuteras av medlemmarna. Mohamssons synsätt påminner om tankesättet hos de allt vanligare auktoritära ledare som vi ser runt om i världen. Hennes agerande skulle inte accepteras i den minsta frimärkssamlareförening. Hon visar sej helt i otakt med de värderingar som omfattas av alla i folkrörelsesverige.
Det liberala partiet har funnits i Sverige ända sedan slutet av 1800-talet. Namnet har skiftat. Min generation minns det som ”Folkpartiet”. Partiet var under efterkrigstiden (50 och 60-talet) det största borgerliga partiet. Partiet ledde den borgerliga oppositionen mot den socialdemokratiska regeringen men markerade också mot Högerpartiet, de nuvarande moderaterna.
Folkpartiet var ett socialliberalt parti med väljarbas bland medelklassens yrkeskvinnor, lärare, tjänstemän och småföretagare. Man var givetvis för ”fri marknadsekonomi” men man hade också en social sida och var ofta drivande i jämställdhetsfrågor. Av socialliberalismen finns inget kvar i dagens ”Liberalerna”.
Idag ser vi ett nyliberalt parti, med en i övrigt principlös partiledning som villigt säljer sej för ministerposter och i röstfiske. Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är ett bra exempel på en politiker som visat sej vara till salu.
Liberalerna är ett parti som i stort sett helt förlorat sin relevans. Det visar sej i opinionssiffrorna och min gissning är att det famösa ”Sverige-löftet” kommer att resultera i ännu värre siffror för Mohamsson. En av de mot Mohamsson kritiska partimedlemmarna som också intervjuades i Agenda menade att partiet håller på att implodera, sjunka ihop.
Jag tror att hon kan ha rätt. Det som blir kvar av organisationen kan bli ett promilleparti. Vad kommer nu oppositionen inom Liberalerna att göra? Vi bjuds på en tragikomisk föreställning.
Peter Widén
