Kärnvapen eller inte kärnvapen. Det är frågan. Under de senaste veckorna har den så viktiga frågan diskuterats i medier och i Riksdagskorridorer om Sverige ska skaffa egna kärnvapen eller inte.
Precis som att det inte räcker med de kärnvapenarsenaler som redan finns i tex Frankrike, Storbritannien och förstås i Ryssland och i USA. Detta diskuteras nu i vårt land på ungefär samma odramatiska sätt som att välja mellan ost eller marmelad på frukostmackorna.
Det är bara några veckor sedan som ÖB Michael Claesson kläckte idén om att vi nog bör skaffa egna kärnvapen för man vet ju aldrig. Frankrike t.ex kanske inte känner för att skydda oss med sina kärnvapen, kanske inte heller USA.
Nej man vet ju aldrig. Men så snabbt gick det att normalisera en så djupt allvarlig och minst sagt dramatisk utveckling i vårt land som nu har gått med rekordfart från att ha starkt tagit avstånd från kärnvapen och alltid kämpat för en fredlig värld till att nu vara ett land där militären och regeringen diskuterar så pass allvarliga saker som att Sverige nog måste ha egna kärnvapen och det görs på ett sånt sätt som kan nästan liknas vid om man ska ha ost eller leverpastej på morgonfrallan.
Det är både skrämmande och hårresande hur snabbt det har gått att militarisera vårt gamla fosterland från att som sagts ovan varit ett så kallat fredsälskande land. Det är en minst sagt tragisk och oroväckande utveckling. Tack för ordet.
Kjelle i Skogsängen
