Det finns ett talesätt: ”Jag pissade i grannens brevlåda i protest mot badhusets dåliga öppettider”. Det syftar på att man protesterar mot något genom en handling som är fullständigt irrelevant. En protest som slår helt fel och drabbar oskyldiga som inte har något att göra med, i det här fallet, badhusets öppettider.
Samma kan man säga om Donald Trump som nu är rasande mot att Högsta domstolen i USA (HD) ogiltigförklarat hans (straff)tullar. Enligt HD bryter dessa mot konstitutionen och presidenten har överskridit sina befogenheter.
I sitt raseri inför Trump nu ytterliga globala tullar. Först med 10 procent som han senare höjt till 15 procent.
Det är alltså utländska företag som bedriver handel med företag i USA som straffas därför att HD gjort vad den ska göra – att följa lagen. Trump har med andra ord pissat i grannens brevlåda i stället för i HD:s brevlåda.
USA:s högsta domstol är i allra högsta grad politiserad. Det är presidenten som nominerar ledamöter till domstolen. Sedan är det senaten som ska godkänna. I praktiken är det presidenten som utser domarna. Det är ytterst ovanligt att senaten röstar nej till domare som nominerats av presidenten. Sedan 1789 har det hänt vid 12 tillfällen. Senaste var 1987 då senaten underkände en domare som var nominerad av Ronald Reagan.
HD består av 9 domare som är valda på ”livstid”. Eller snarare, de sitter fram till pensionen eller till dess de själva väljer att avgå. Av de nuvarande 9 domarna i HD är 6 utsedda av republikanska presidenter och 3 av demokratiska presidenter. De 3 senast tillkomna nominerades av Donald Trump under hans förra mandatperiod.
Eftersom utslaget i HD blev att 6 domare röstade för att Trump överskridit sina befogenheter och brutit mot lagen, och 3 röstat till förmån för Trump, innebär det att 3 av Trumps ”egna” republikanska domare gått emot honom. Två av dem var dessutom nominerade (valda) av Donald Trump själv.
Att HD följer lagen genom att förklara Trumps tidigare (straff)tullar för olagliga är inget Trump förmår ta till sig. Enligt den amerikanska konstitutionen är det kongressen, inte presidenten, som kan besluta om skatter och tullar. Problemet är att Trump anser att det är han som är lagen. Att han har rätt att göra som han vill.
Fram till nu har Trump under den här mandatperioden undertecknat 220 presidentdekret. Alltså beslut han tagit på egen hand. Många, eller snarare flertalet, har varit högst kontroversiella. Sedan finns det en del dekret som bara är löjliga – som när han bestämmer att Mexikanska golfen ska heta Amerikanska golfen (Gulf of America).
Rolf Waltersson
Lästips:
- USA:s högsta domstol – Wikipedia (här kan ni se de nio domare som nu sitter i HD och under vilka presidenter de valts)
- Trump 2.0: Ett år som skakade världen – Tidningen Näringslivet, 12 januari 2026
- Google maps byter namn på Mexikanska golfen – SVT Nyheter, 28 januari 2025 (här kan ni se två filmsnuttar där Trump inför en jublande skara ”undersåtar” förklarar att namnbytet är för att göra ”USA till den största, mäktigaste och mest respekterade nationen i världen”
- Justitia – Wikipedia (Justitia är rättvisans gudinna enligt den romerska mytologin)
